Behovet av kunskapsstärkande insatser inför gymnasiestudierna för den som inte når upp till kraven är tydligt, men hur det görs går att ändra på.
Nyligen kom statistik från Skolverket över hur stor andel elever som klarade behörighetskraven ifjol för de olika gymnasieprogrammen. Störst andel kvalificerade för yrkesprogrammen fanns bland eleverna i Trosa kommun, 87, 2 procent. De lägsta behörighetstalen fanns hos niondeklassarna i Flen, 72,6 procent. Mer än var fjärde elev i Flen klassas alltså som ej behörig.
Det där sistnämnda är något att fokusera lite extra på. Om betyget F mer försvårar än förändrar, gör det då någon nytta? Om varningar för underkänt ändå slutar i underkänt?
Att som tonåring möta krav i skolan är viktigt för det vuxenliv som väntar. Var man än hamnar i livet kommer förmågan att prestera utifrån förväntningar att vara av stor vikt. Att leva upp till krav ger en slags bekräftelse, ett kvitto på prestation och det bygger tilltro till vad man själv kan.
Men alla upplever det tyvärr inte så. Ibland kan krav föda uppgivenhet och inte en revanschlust att försöka på nytt. Ungefär 15 procent av varje kull nior går ut grundskolan med underkänt i något av kärnämnena.
De så kallade introduktionsprogrammen på gymnasiet innebär en extra chans att ta sig in på ett yrkesprogram. Att få en extra hjälpande hand på gymnasienivå är inte fel, men ju fler som kan klara det steget redan i grundskolan desto bättre – för eleven, skolan och samhället i stort. Det finns nu en viktig diskussion om framtiden för betyget F, underkänd. I månadsskiftet valde Centerpartiet att öppna för att skrota betyget F i grundskolan.
Hälften (50,8 procent) av de elever som fått betyg F i matematik i årskurs 6 vårterminen 2020 hade F även som slutbetyg i matematik i årskurs 9 vårterminen 2023. I engelska var motsvarande andel 39,2 procent, i svenska 33,5 procent och i svenska som andraspråk 40,5 procent.
Hur påverkar själva stämpeln underkänt? Ett underkänt är inte detsamma som bortsorterad, men om det känns och blir så, då får F helt fel effekt. Till det ska läggas att det enligt Sveriges Lärare är en fjärdedel av lärarna som känner sig pressade av rektor att undvika att sätta betyget F.
Det är alltså knepigt läge med såväl effekter som bedömning av underkänt. Vad ger rätt sorts hopp till den som inte ser det som möjligt att vända ett F till ett E?
Tonåren är en komplicerad tid i livet och förklaringarna till att det kan gå trögt i skolan är många. En utredning av icke godkänt-betyget i grundskolan borde vara på sin plats, men tyvärr har regeringen inte nappat på den idén. Regeringen funderar i stället på särskilda yrkesskolor för F-elever. Hur motverkar det risken att elever och utbildning stämplas som de utsorterades skola?