När barnkullarna minskar behöver förskolor organiseras om, avdelningar stängs och anställda sägs upp.
SN har en läsvärd intervju med Johan, 40. Han är inte intresserad av att få barn och han är inte alls ensam om detta. Det kan vara såväl Evelina, 38, som Therese, 34. Livet utan barn är en rättighet för den som söker det. Samtidigt finns det andra vuxna som mer än något annat vill bli föräldrar, men av olika skäl inte kan bli.
Inget i detta är rakt och enkelt. Men det påverkar framtiden. Sveriges befolkning väntas fortsätta växa – om inte stora katastrofer inträffar – de kommande 50 åren. Vi kommer att vara nästan 12 miljoner svenskar 2075.
Om prognoserna från SCB får rätt. Det finns nämligen faktorer som spökar.
Det handlar om hur många barn som föds i Sverige, även om vi samtidigt lever längre. Invandringen var en klar tillväxtfaktor fram till 2016. Nu är det inte så längre.
Förändringarna i barnkullarna påverkar redan nu. Barnomsorgen organiseras om: förskolor stängs, anställda sägs upp för att hantera behovet in på 2030-talet. Med färre födslar lär också frågan om var förlossningskliniker behöver finnas bli alltmer aktuell – och laddad.
Antalet födda barn per kvinna i Sverige är de lägsta sedan mätningarna började –1749! Varje kvinna behöver i snitt föda två barn för att befolkningen inte ska minska över tid. Ingen region i landet är i närheten av den siffran.
Kvinnorna i Sörmland föder i snitt 1,53 barn. Det är fler än Stockholms 1,39 och Västerbottens 1,30. De flitigaste mödrarna finns i Halland, 1,64. Antalet nyfödda har minskat i alla regioner sedan 2014, ifjol var nedgången i Sörmland den största, över 12 procent.
Sannolikheten att en kvinna, som lever i ett förhållande, ska föda ett första barn minskade med mer än 20 procent mellan 2010 och 2018. En högkonjunktur leder inte längre till att fler barn föds. Varför? Forskarna har inga färdiga svar, men lutar åt att pessimism om framtiden påverkar. De som avstår barn oroar sig för en demokratisk tillbakagång i västvärlden, med krig, osäkerhet och en växande politisk polarisering. Lägg till långtgående risker med klimatkrisen.
De som får barn, skaffar färre än förr.
Det verkar som att fler i framtiden kommer att vara utan efterlevande.
Vi behöver forma ett smartare samhälle. Vi har vettiga system för betald föräldraledighet. Utbudet av barnomsorg och en skola för alla är gott. Däremot finns skäl att förstärka de jämställda effekterna av det vi har.
Valet att försöka skaffa barn är inte samhällets, det är individuellt och ofta parrelaterat. Välfärden av i dag bygger samtidigt på att de yrkesverksamma generationerna är stora nog att producera tillräckliga resurser till de yngstas uppväxt och de äldstas ålderdom. Med färre unga och fler äldre blir det mer komplicerat.
Får vi en kris i befolkningsfrågan? Det finns skäl att vara uppmärksam, men utan att tappa fattningen. Vad missar vi? Den allra största svenska barnkullen i vår tid, barnen av andra världskriget och åren kort därefter, är numera pensionerad. Efter det mörkaste mörka kom hoppet åter.
Antalet födda barn per kvinna i Sverige är rekordlågt. Det finns skäl att fundera över varför.
Ingen kvinna ska tvingas att föda barn. Valet att skaffa barn är upp till myndiga vuxna. Är det allra viktigaste för framtiden att vi har ett robust samhälle att göra individuella livsval i? Med vettiga levnadsförhållanden, ett klimat värt namnet, med friheter, trygghet och möjligheter som gör livet värt att leva?
Alla, med eller utan egna barn, kan med demokratins makt påverka det samhälle och den bredare gemenskap som varje barn får växa upp i. Engagera dig!