Ett viktigt verktyg för att bedöma hur betygssättningen hanteras över landet är de nationella proven. Att kunna jämföra skolor och uppmärksamma skillnader i prestation och bedömning betyder mycket.
En gång i tiden var betygen grundade på hur en elev presterade relativt till den egna skolklassen, även om mätningsambitionen var nationell. Eleverna sorterades lokalt i prestationsskikt, och det gav en rangordning inför val till gymnasiet och till högre utbildning. Betygen speglade inte alltid exakt hur det stod till med själva kunskaperna vid en jämförelse mellan klasser och skolor.
De nuvarande betygen ska vara mer grundade i vad eleven presterar och kan, oberoende av den egna gruppen. Det kräver i sin tur ett bastant jämförelsemått. En elev i Gäddede ska mätas på likvärdigt sätt som en elev i Gnesta, i kommunal skola eller i friskola. De nationella proven är central del av den kontrollen. Därför är det synd att proven ställs in i vår på grund av smittskyddsläget. Det blir andra våren i rad.
När Skolverket 2019 jämförde resultaten på de nationella proven med betygssättningen på grundskolorna noterades ett stort inslag av relativa bedömningsgrunder, påverkat av hur eleverna i den egna skolan presterade. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktiv är betygssättningen i förhållande till provresultaten. Upp till 40 procent av skillnaderna kunde förklaras på detta sätt.
Vad gäller skillnaderna mellan friskolor och kommunala hade friskoleelever en något större chans att få ett högre betyg jämfört med kommunala elever vid snarlika prestationer i de nationella proven, Detta ansågs förklara upp till en och en halv procent av skillnaderna mellan provresultat och betyg.
Den som söker större likvärdighet i skolan behöver notera detta.