När krisen slår till och BNP faller skapas ytor för den som har pengar. Inte bara privatpersoner eller kommersiellt drivna privatägda företag utan också för stater eller till bolag förklädda statsintressen.
2021 ska en utredning under ledning av Sten Heckscher komma fram till hur ett granskningssystem ska kunna fungera som försvar mot ”utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden”. Främmande makt – främst diktaturer eller stater som utgör ett hot mot svenska säkerhetsintressen – skulle då få svårare att få ägartillgång till bolag som bedriver verksamhet inom samhällskritisk infrastruktur eller känsliga teknologier.
Moderaterna har lagt ett förslag om att få till en tillfällig ordning i väntan på att utredningen blir klar. I återhämtningen efter smittskyddskrisen kommer det att behövas investeringar och riskkapital för att dra igång ekonomin. Men det är också ett riskområde, om pengarna kommer från aktörer med dubbla motiv.
Ett område som inte lika lätt hamnar i fokus i sammanhanget är mediesfären. Den frågan har Centerpartiets Kerstin Lundgren nu lyft på ett föredömligt sätt i en TT--intervju (6/5). Coronakrisen slår hårt mot mediebranschen, som redan brottades med stora strukturproblem, fallande annonsintäkter och intäktsbortfall i omvandlingen från papperstidning till en mer digital kundkrets.
Att värna oberoende medier handlar inte bara om att hålla den svenska staten på rimligt avstånd. Det gäller också att se till att inte minst nyhetsmedier, som spelar en stor roll i vardagen för så många, inte kan omvandlas till bekväma språkrör för främmande makt. Krafter som i sin tur har intresse av att underminera det svenska samhällets styrka och demokratiska ordning.