För den brittiske premiärministern Boris Johnson har politiken på hemmaplan under tiden varit ett motlut. Främst på grund av egna missgrepp. Att då få ägna sin tid åt storpolitik och säkerhetspolitik är ett rejält scenbyte. Boris Johnson och Storbritanniens regering har under det ryska anfallskriget mot Ukraina, stått rakryggad i sitt stöd till Kiev och det ukrainska folket. Till skillnad från andra Natoländer som Tyskland och Ungern som svajat och slirat, samt i Ungerns fall betett sig som det närmaste av en vänlig kraft som Putin-regimen har kvar i väst.
”BoJo” är som så många brittiska framträdande politiker en speciell figur, men i det här har han varit närmast 100-procentigt rätt ute. Att det första officiella besöket till Sverige kommer i ett starkt symbolmättat sammanhang med ett krig i Europa är relevant. Det här är en stark signal från London: De är med oss, alltså. Budskapet omfattar både Sverige och Finland, dit Boris Johnson reste vidare till från Skavsta.
Med roddturen vid Harpsund som liknelse, valde Johnson en formulering som ekar tydligt nog: "Vi är i samma båt". Ett uttryck han rakt av lånade från den svenska statsministern.
Vi är redo att ge den hjälp som Sverige anser sig behöva, sade Boris Johnson. Är vi säkrare i dag jämfört med igår? Ja, svarade Magdalena Andersson och hänvisade också till utfästelser från Tyskland och USA. Snart kommer även något liknande från våra nordiska grannländer.
Storbritannien har under lång tid har varit en nära partner för svensk del i försvarssammanhang och vad gäller försvarsmateriel. I kriget i Ukraina har ett anti-tankvapen, den svensk-brittiska NLAW från Saab, uppmärksammats särskilt för dess effektivitet i det ukrainska försvarets tjänst.
Tidigare under våren har Johnsons regering lämnat ett löfte om att Sverige ska kunna räkna med brittisk hjälp, om vi utsätts för aggression från rysk sida. Den brittisk premiärministern sade detta också när statsminister Magdalena Andersson (S) besökte 10 Downing Street den 15 mars. Nu finns det på papper.
Löftena om hjälp från Storbritanniens sida och det som kallas säkerhetsförsäkringar från USA:s, ingår i den uppbackning som både Sverige och Finland har fått besked om inför en Nato-ansökan och i väntan på att en sådan ska bli accepterad. Omvandlingen från allianslös till alliansmedlem i Nato är ett stort skifte, sett till svensk, nordisk och europeisk säkerhet. Ett Natomedlemskap är utan tvekan nödvändigt, även om Ryssland över tid skulle tvingas att erkänna ett nederlag i Ukraina.
Det mesta tyder på ett långvarigt krig och med risker också för stater i närområdet. I gråzonen mellan krig och fred kan mycket ske, vilket också Magdalena Andersson tog upp i den gemensamma presskonferensen med sin brittiske kollega.
På fredag är det tänkt att Sveriges nya säkerhetspolitiska analys, framtagen av regeringen i samtal med riksdagspartierna, ska presenteras. På förhand vet vi att två partier inte kommer att dela slutsatserna i sin helhet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta i sin tur ger en fingervisning om hur den nya analysen kommer att se ut. På söndag ska Socialdemokraterna ge sitt besked om Nato-medlemskap – och i början av nästa vecka kommer den finske presidenten Sauli Niinistö på statsbesök. Allt hänger ihop.
För Europas del kommer 2022 inte enbart att beskrivas som året med det ryska anfallskriget mot Ukraina, utan också ett år med stora, historiskt signifikanta skiften i försvars- och säkerhetspolitiken.