För den brittiske premiÀrministern Boris Johnson har politiken pÄ hemmaplan under tiden varit ett motlut. FrÀmst pÄ grund av egna missgrepp. Att dÄ fÄ Àgna sin tid Ät storpolitik och sÀkerhetspolitik Àr ett rejÀlt scenbyte. Boris Johnson och Storbritanniens regering har under det ryska anfallskriget mot Ukraina, stÄtt rakryggad i sitt stöd till Kiev och det ukrainska folket. Till skillnad frÄn andra NatolÀnder som Tyskland och Ungern som svajat och slirat, samt i Ungerns fall betett sig som det nÀrmaste av en vÀnlig kraft som Putin-regimen har kvar i vÀst.
âBoJoâ Ă€r som sĂ„ mĂ„nga brittiska framtrĂ€dande politiker en speciell figur, men i det hĂ€r har han varit nĂ€rmast 100-procentigt rĂ€tt ute. Att det första officiella besöket till Sverige kommer i ett starkt symbolmĂ€ttat sammanhang med ett krig i Europa Ă€r relevant. Det hĂ€r Ă€r en stark signal frĂ„n London: De Ă€r med oss, alltsĂ„. Budskapet omfattar bĂ„de Sverige och Finland, dit Boris Johnson reste vidare till frĂ„n Skavsta.
Med roddturen vid Harpsund som liknelse, valde Johnson en formulering som ekar tydligt nog: "Vi Àr i samma bÄt". Ett uttryck han rakt av lÄnade frÄn den svenska statsministern.
Vi Ă€r redo att ge den hjĂ€lp som Sverige anser sig behöva, sade Boris Johnson. Ăr vi sĂ€krare i dag jĂ€mfört med igĂ„r? Ja, svarade Magdalena Andersson och hĂ€nvisade ocksĂ„ till utfĂ€stelser frĂ„n Tyskland och USA. Snart kommer Ă€ven nĂ„got liknande frĂ„n vĂ„ra nordiska grannlĂ€nder.
Storbritannien har under lÄng tid har varit en nÀra partner för svensk del i försvarssammanhang och vad gÀller försvarsmateriel. I kriget i Ukraina har ett anti-tankvapen, den svensk-brittiska NLAW frÄn Saab, uppmÀrksammats sÀrskilt för dess effektivitet i det ukrainska försvarets tjÀnst.
Tidigare under vÄren har Johnsons regering lÀmnat ett löfte om att Sverige ska kunna rÀkna med brittisk hjÀlp, om vi utsÀtts för aggression frÄn rysk sida. Den brittisk premiÀrministern sade detta ocksÄ nÀr statsminister Magdalena Andersson (S) besökte 10 Downing Street den 15 mars. Nu finns det pÄ papper.
Löftena om hjÀlp frÄn Storbritanniens sida och det som kallas sÀkerhetsförsÀkringar frÄn USA:s, ingÄr i den uppbackning som bÄde Sverige och Finland har fÄtt besked om inför en Nato-ansökan och i vÀntan pÄ att en sÄdan ska bli accepterad. Omvandlingen frÄn allianslös till alliansmedlem i Nato Àr ett stort skifte, sett till svensk, nordisk och europeisk sÀkerhet. Ett Natomedlemskap Àr utan tvekan nödvÀndigt, Àven om Ryssland över tid skulle tvingas att erkÀnna ett nederlag i Ukraina.
Det mesta tyder pÄ ett lÄngvarigt krig och med risker ocksÄ för stater i nÀromrÄdet. I grÄzonen mellan krig och fred kan mycket ske, vilket ocksÄ Magdalena Andersson tog upp i den gemensamma presskonferensen med sin brittiske kollega.
PĂ„ fredag Ă€r det tĂ€nkt att Sveriges nya sĂ€kerhetspolitiska analys, framtagen av regeringen i samtal med riksdagspartierna, ska presenteras. PĂ„ förhand vet vi att tvĂ„ partier inte kommer att dela slutsatserna i sin helhet, VĂ€nsterpartiet och Miljöpartiet. Detta i sin tur ger en fingervisning om hur den nya analysen kommer att se ut. PĂ„ söndag ska Socialdemokraterna ge sitt besked om Nato-medlemskap â och i början av nĂ€sta vecka kommer den finske presidenten Sauli Niinistö pĂ„ statsbesök. Allt hĂ€nger ihop.
För Europas del kommer 2022 inte enbart att beskrivas som Äret med det ryska anfallskriget mot Ukraina, utan ocksÄ ett Är med stora, historiskt signifikanta skiften i försvars- och sÀkerhetspolitiken.