Johnsons vÀnskap ekar ljudligt frÄn Harpsund

Med Sverige och Finland pÄ vÀg mot en officiell Nato-ansökan, Àr den brittiske premiÀrministerns besök pÄ Harpsund en storpolitisk markering: Vi Àr i samma bÄt.

Tidigare under vÄren har den brittiske premiÀrministern Boris Johnsons regering lovat att Sverige ska kunna rÀkna med brittisk hjÀlp, om vi utsÀtts för aggression frÄn rysk sida. Nu finns det pÄ papper, undertecknat i Sörmland av Johnson och Sveriges statsminister Magdalena Andersson.

Tidigare under vÄren har den brittiske premiÀrministern Boris Johnsons regering lovat att Sverige ska kunna rÀkna med brittisk hjÀlp, om vi utsÀtts för aggression frÄn rysk sida. Nu finns det pÄ papper, undertecknat i Sörmland av Johnson och Sveriges statsminister Magdalena Andersson.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2022-05-11 15:00
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

För den brittiske premiÀrministern Boris Johnson har politiken pÄ hemmaplan under tiden varit ett motlut. FrÀmst pÄ grund av egna missgrepp. Att dÄ fÄ Àgna sin tid Ät storpolitik och sÀkerhetspolitik Àr ett rejÀlt scenbyte. Boris Johnson och Storbritanniens regering har under det ryska anfallskriget mot Ukraina, stÄtt rakryggad i sitt stöd till Kiev och det ukrainska folket. Till skillnad frÄn andra NatolÀnder som Tyskland och Ungern som svajat och slirat, samt i Ungerns fall betett sig som det nÀrmaste av en vÀnlig kraft som Putin-regimen har kvar i vÀst.

”BoJo” Ă€r som sĂ„ mĂ„nga brittiska framtrĂ€dande politiker en speciell figur, men i det hĂ€r har han varit nĂ€rmast 100-procentigt rĂ€tt ute. Att det första officiella besöket till Sverige kommer i ett starkt symbolmĂ€ttat sammanhang med ett krig i Europa Ă€r relevant. Det hĂ€r Ă€r en stark signal frĂ„n London: De Ă€r med oss, alltsĂ„. Budskapet omfattar bĂ„de Sverige och Finland, dit Boris Johnson reste vidare till frĂ„n Skavsta. 

Med roddturen vid Harpsund som liknelse, valde Johnson en formulering som ekar tydligt nog: "Vi Ă€r i samma bĂ„t". Ett uttryck han rakt av lĂ„nade frĂ„n den svenska statsministern.  

Vi Ă€r redo att ge den hjĂ€lp som Sverige anser sig behöva, sade Boris Johnson. Är vi sĂ€krare i dag jĂ€mfört med igĂ„r? Ja, svarade Magdalena Andersson och hĂ€nvisade ocksĂ„ till utfĂ€stelser frĂ„n Tyskland och USA. Snart kommer Ă€ven nĂ„got liknande frĂ„n vĂ„ra nordiska grannlĂ€nder

Storbritannien har under lĂ„ng tid har varit en nĂ€ra partner för svensk del i försvarssammanhang och vad gĂ€ller försvarsmateriel. I kriget i Ukraina har ett anti-tankvapen, den svensk-brittiska NLAW frĂ„n Saab, uppmĂ€rksammats sĂ€rskilt för dess effektivitet i det ukrainska försvarets tjĂ€nst.  

Tidigare under vĂ„ren har Johnsons regering lĂ€mnat ett löfte om att Sverige ska kunna rĂ€kna med brittisk hjĂ€lp, om vi utsĂ€tts för aggression frĂ„n rysk sida. Den brittisk premiĂ€rministern sade detta ocksĂ„ nĂ€r statsminister Magdalena Andersson (S) besökte 10 Downing Street den 15 mars. Nu finns det pĂ„ papper. 

Löftena om hjĂ€lp frĂ„n Storbritanniens sida och det som kallas sĂ€kerhetsförsĂ€kringar frĂ„n USA:s, ingĂ„r i den uppbackning som bĂ„de Sverige och Finland har fĂ„tt besked om inför en Nato-ansökan och i vĂ€ntan pĂ„ att en sĂ„dan ska bli accepterad. Omvandlingen frĂ„n allianslös till alliansmedlem i Nato Ă€r ett stort skifte, sett till svensk, nordisk och europeisk sĂ€kerhet. Ett Natomedlemskap Ă€r utan tvekan nödvĂ€ndigt, Ă€ven om Ryssland över tid skulle tvingas att erkĂ€nna ett nederlag i Ukraina. 

Det mesta tyder pÄ ett lÄngvarigt krig och med risker ocksÄ för stater i nÀromrÄdet. I grÄzonen mellan krig och fred kan mycket ske, vilket ocksÄ Magdalena Andersson tog upp i den gemensamma presskonferensen med sin brittiske kollega.

PĂ„ fredag Ă€r det tĂ€nkt att Sveriges nya sĂ€kerhetspolitiska analys, framtagen av regeringen i samtal med riksdagspartierna, ska presenteras. PĂ„ förhand vet vi att tvĂ„ partier inte kommer att dela slutsatserna i sin helhet, VĂ€nsterpartiet och Miljöpartiet. Detta i sin tur ger en fingervisning om hur den nya analysen kommer att se ut. PĂ„ söndag ska Socialdemokraterna ge sitt besked om Nato-medlemskap – och i början av nĂ€sta vecka kommer den finske presidenten Sauli Niinistö pĂ„ statsbesök. Allt hĂ€nger ihop. 

För Europas del kommer 2022 inte enbart att beskrivas som Äret med det ryska anfallskriget mot Ukraina, utan ocksÄ ett Är med stora, historiskt signifikanta skiften i försvars- och sÀkerhetspolitiken.