Ju mer vi förstår desto bättre för Norden

Danska, norska och svenska är nabospråk, grannspråk. När norrmännen firar, kan vi vara glada också – och tvärtom.
Danska, norska och svenska är nabospråk, grannspråk. När norrmännen firar, kan vi vara glada också – och tvärtom.

De nordiska språken stärker vår gemenskap.

Ledare 17 maj 2022 14:25
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Norrmännen kan det där med att fira sin nationaldag, grundlagsdagen, ”syttende mai” 2022 var inget undantag. Nationaldagen är viktig i den norska identiteten. Man ”gratulerer med dagen”. Flaggviftningen är intensiv längs Oslos Karl Johans gate, uppkallad efter unionskungen Karl XIV Johan. Historien kopplar Norden samman, men den starkaste gemenskapen byggs framåt. 

När norrmännen firar kan vi vara glada också, och tvärtom. Med undantag för vissa sportevenemang... På områden som politik, handel, utbildning och kultur har det länge varit naturligt med samverkan, samarbete och utbyte. Detta behöver vi utveckla. 

Det nordiska rådet, det nordiska samarbetets parlamentariska organ, firar 70-årsjubileum i år. Där ingår Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island, samt Färöarna, Grönland och Åland. Det kommande svenska och finska Natomedlemskapet stärker det sammanlänkande. Vi talar samma säkerhetspolitiska språk, om man så vill. 

Danska, norska och svenska är nabospråk, grannspråk. Många nordbor kan – eller i alla fall kunde – hyfsat förstå varandra på respektive språk. Isländskan är annorlunda, men besläktad. Finskan, däremot, har inget direkt släktskap med övriga. Därför har det talats om att nordisk gemenskap behöver inkludera engelskan för att alla ska förstå varandra. Det är nog så, men det är inte en fråga om antingen/eller

Det finns skäl att arbeta också med den nordiska språkgemenskapen i uppväxande generationer. Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.  Nordiska ministerrådets rapport ”Har Norden et språk­felleskap?” från 2020 visade att bara 23 procent av de svenska ungdomarna uppgav att det är lätt att förstå danska. 40 procent av de danska ungdomarna ansåg att det är lätt att förstå svenska. Norska unga förstår båda grannspråken lättare, medan de finländska ofta kan förstå svenska men gärna tyr sig till engelska i gemensamma möten.

Människor som möts söker den enkla förståelsen. Det lägsta hindret vinner. Engelskan är i så måtto en global brygga mellan människor, men den nordiska språkgemenskapen tål att vårdas. Syskonspråken öppnar inte minst våra grannländers arbetsmarknader, studiemiljöer och allehanda kulturarenor. Våra möjligheter att se mer, förstå mer och uppleva mer växer gemensamt.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa