Den 22 mars avslutades rättegången mot Aleksej Navalnyj, som anklagats för bedrägeri och domstolstrots. Rättegången inleddes den 15 februari i år och sändes på videolänk från en rysk högsäkerhetsanstalt öster om Moskva där Navalnyj sedan tidigare sitter fängslad. På tisdagseftermiddagen meddelades domen: Navalnyj döms till ytterligare nio års fängelse samt böter.

Aleksej Navalnyj har länge varit en av Vladimir Putins främsta kritiker. Som bland annat grundare för projektet Rospil synliggjorde Navalnyj korruption inom rysk offentlig sektor och har sedan dess haft Kremls ögon på sig. Sensommaren 2020 försattes han i koma på tyskt sjukhus efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok – samma nervgift som användes vid attacken mot den före detta ryska spionen Sergej Skripal och hans dotter i Storbritannien år 2018. Attacken tros vara politiskt motiverad, något Putinregimen förnekar. Förgiftningen ledde till att Navalnyj brast i sin anmälningsplikt med anledning av en pågående villkorlig dom och avtjänar därför sedan januari 2021 två och ett halvt års fängelsestraff.

Åtalet mot Navalnyj har kritiserats som politiskt motiverat av bland andra Amnesty International, som även menar på att rättsförfarandet uppenbart har utgjort en skenrättegång. Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken har tidigare gjort gällande på sin Twitter att den ryska statens anklagelser grundar sig i Navalnyjs arbete mot korruption.

Processen leder tankarna tillbaka till trettiotalets Moskvarättegångar. Ett flertal skenrättegångar hölls under den “stora utrensningen”, då politiska motståndare ställdes inför rätta, tvingades erkänna brott och dömdes till döden. Utländsk press bjöds in att bevittna de offentliga rättegångarna, vilka således utgjorde ett propagandaverktyg för Stalinregimen.

Fallet påminner även om andra ryska skenrättegångar mot Kremlkritiker i modern tid. Även om Navalnyj inte tilldelats en dödsdom befarar hans närmaste medarbetare att han kan dödas i fängelset. Navalnyj befinner sig nämligen på samma straffkoloni, IK2, som Sergej Magnitskij – advokaten och visselblåsaren som år 2009 avled i häktet. Fängelset beskrivs ofta som en kvarleva från Stalintiden och är ökänd för farliga fångtransporter och allvarliga missförhållanden. Ytterligare ett exempel på en skenrättegång under 2000-talet är den ryske oligarken Michail Chodorkovskij som uppfattades som ett hot mot Putinregimen, som fängslades under tio års tid och vars företag Yukos förstatligades.

I rättssalen kritiserade Navalnyj uttryckligen kriget i Ukraina - något som förmodligen kan resultera i ytterligare rättsliga åtgärder, eftersom det i Ryssland är förbjudet att kalla kriget för just ett “krig”. Ett vagt leende syntes på hans läppar när domen lästes upp i tisdags. Han visste att han inte hade något att förlora. Skenrättegången mot Navalnyj i den gamla straffkolonin är bara en av alla pusselbitar i maskineriet bakom Putins dröm om ett nytt Storryssland. På östfronten intet nytt, helt enkelt.