Kampen för fred och för människors frihet hör ihop

Att verka för medborgerliga fri- och rättigheter i en demokrati respektive diktatur är två vitt skilda saker. Årets fredspris understryker detta.

Den ukrainska organisationen Center for Civil Liberties är en av tre välförtjänta mottagare av årets fredspris.

Den ukrainska organisationen Center for Civil Liberties är en av tre välförtjänta mottagare av årets fredspris.

Foto: Efrem Lukatsky

Ledare2022-10-07 16:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

För att kunna garantera fred och frihet behövs det flera former av försvar. Demokratiska samhällen behöver ha kraft att försvara sig mot främmande makt, försvarsförmågan minskar en angripares lust till krig och stärker arbetet för fred. I alla samhällen och stater behöver människor garanterade rättigheter, ett försvar för den egna friheten i vardagen. Utan enskilda friheter är till och med fred något andefattigt och otillräckligt. 

Därför är det välkommet att den norska fredspriskommittén avslutar Nobelveckans tillkännagivanden med att sätta demokrati- och människorättsarbete i fokus: i det överfallna Ukraina, i förtryckets Belarus och i det totalitära Ryssland som bedriver ett folkrättsvidrigt invasionskrig i Ukraina. 

Närheten till kriget och dess följder gör det väldigt påtagbart för många svenskar och för många européer. Detta går inte att blunda för. 

Det är Vladimir Putin, despoten i Moskva och hans regim som har valt kriget och bär fullt ansvar för alla dess följder, inklusive de omfattande krigsbrotten. En del av krigshandlingarna mot Ukraina, militära och civila mål, har även kommit från belarusiskt territorium. Trots att regimen i Belarus officiellt inte ser sig som del i angreppet. Men despoten i Minsk, Aleksandr Lukasjenko, är direkt beroende av Moskva. 

De omfattande fredliga demonstrationerna efter det senaste fuskvalet i Belarus 2020 höll sånär på att fälla regimen, men som med omfattande våld och Moskvas bistånd höll sig kvar. 

Den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska Center for Civil Liberties delar fredspriset för 2022 med belarusiern Ales Bialiatski och hans organisation Viasna. Han är en av de belarusier som länge har kämpat för demokrati och demokratiska rättigheter. I dag är han en av diktaturens politiska fångar.  

Den ukrainska organisationen Center for Civil Liberties har efter den fullskaliga ryska invasionen, samlat in bevis för invaderande ryska soldater och befälhavares krigsbrott. Målet att dessa ska kunna ställas till svars inför internationell rätt. Dess ordförande Oleksandra Matviichuk säger till Omvärlden: "Folk som drabbas behöver inte enbart hjälp att bygga upp sina hem och sina liv, de vill även se att rättvisa är möjlig även om det kommer att ta tid."

Organisationen arbetar också för att stärka medborgerliga rättigheter och de demokratiska institutionerna i Ukraina. Det är sådant som är fullt möjligt i ett land där demokratisk rätt råder. Klumpa alltså inte ihop de prisade organisationerna och staterna de agerar i. 

För Memorial, som Putinregimen försöker krossa, och Viasna är förutsättningarna något annat. I Belarus och Ryssland är det förövarnas makt och våldskapital som råder. Den som kämpar för enskildas rättigheter, för demokratiska reformer, lagar och friheter, den ses som regimens fiende och gör det med livet som insats.