Biobränslet står för cirka 25 procent av Sveriges energianvändning och används inom såväl transportsektorn som till värmeanläggningar.
Det var på håret att det svenska energi- och värme-systemet krossades helt. Under natten mellan onsdagen och torsdagen i förra veckan träffade det svenska ordförandeskapet en preliminär överenskommelse med Europaparlamentets förhandlare om förnybarhetsdirektivet. Förhandlingarna landade i att restavfall från skogsbruk får användas som biobränslen. Undantaget är industridugligt rundved, vilket i sin tur avgränsas på medlemsstatsnivå utefter vissa villkor.
Parlamentets mening har sedan en omröstning i höstas varit att omförhandlingen av förnybartdirektivet RED III skulle resultera i att biobränsle klassas som icke förnybart. Ministerrådet har dock varit av motsatt åsikt. Allt fler länder har dessutom under 2023 pekat på vikten av bioenergin för att EU ska kunna frigöra sig från beroendet av ryskt fossilbränsle.
Den svenska regeringen har tidigare fått kritik för att föra fram svenska intressen vad gäller bioenergin, men nu har alltså den svenska linjen fått genomslag. Om EU ska lyckas ställa om från fossila källor, till en cirkulär bioekonomi, har biobränslet en avgörande roll.
Ett EU-förbud från år 2035 mot nyförsäljning av personbilar och skåpbilar med förbränningsmotorer är på gång. I väntan på en total elektrifiering av fordonsflottan kan dock biobränsle användas till att tanka dieselmotorerna. Att utnyttja potentialen i skogsbränslet är långsiktigt hållbar och ansvarsfull politik. För att nå målet om klimatneutralitet år 2050 inom ramen för den gröna given och delmålet om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 , behöver flera olika lösningar tas till. Där är biodrivmedlet ett resurseffektivt alternativ, eftersom det framställs från sådant som annars hade blivit avfall. Ur ett bioekonomiskt perspektiv är skogsbränslet alltså absolut nödvändigt, även inom unionen.
För svensk del innebär överenskommelsen att landets största energislag inte längre är hotat. Biobränslet står för cirka 25 procent av Sveriges energianvändning och används inom såväl transportsektorn som till värmeanläggningar. “Det är en enorm lättnad för den svenska fjärrvärmen” konstaterade den svenska parlamentarikern Emma Wiesner (C) på Twitter.
Det svenska ordförandeskapet har gjort skillnad för svensk inhemsk energi, EU:s klimatmålsättningar och för ett oberoende av rysk gas. EU behöver mer användning av biobränslen för att nå upp till klimatmålen, inte mindre. Skogens betydelse för omställningen kan inte nog understrykas. Regeringen bör därför fortsatt hålla noggrann uppsikt över olika EU-lagstiftningsakter som kan komma att hota skogsbruket.