Bekämpandet av mäns våld mot kvinnor verkar vara mycket angeläget för den nya regeringen. Det framgick åtminstone tydligt under onsdagsförmiddagen när mandatperiodens första partiledardebatt tog plats i riksdagens plenisal. Ulf Kristersson anförde att problemet med mäns våld mot kvinnor är en skamfläck för Sverige och att ingen kvinna ska behöva anpassa sitt liv efter en våldsam man. Regeringen vill gå från ord till handling och är överens om en rad åtgärder för att komma åt gärningsmännen.
Den nytillträdde statsministern hade dock mycket svårt att svara på frågor om en viss skrivning i Tidöavtalet, som ligger till grund för regeringspartiernas överenskommelse.
Regeringen vill se över möjligheterna att utvisa utländska medborgare på grund av bristande vandel, ungefär bristande levnadssätt. Detta är visserligen inte helt främmande i Sverige. Fram till 2005 kunde utvisning ske på grund av bristande vandel. Migrationskommitténs förslag om krav på vandel för att kunna erhålla permanent uppehållstillstånd togs med i propositionen som slutligen lades fram våren 2021. Båda exemplen är produkter av socialdemokratisk migrationspolitik.
Skrivningen i Tidöavtalets migrationskapitel har dock fått kritik för att vara vag och rättsosäker. Gränsdragningsproblem kan komma att uppstå när det ska avgöras om någons vandel är av sådan grad att det leder till utvisning. Detta gäller naturligtvis även när det ska avgöras om någons vandel är tillräckligt god för att få permanent uppehållstillstånd. Dock har regeringen formulerat förslaget så att prostitution ska rymmas inom ramen för bristande vandel.
Migranter är en grupp som är särskilt utsatt för prostitution i Sverige och som i störst utsträckning säljer sex på gatan. I hög grad sammanfaller prostitution dessutom med ekonomisk utsatthet och våld. Migranterna drar sig ofta för att söka hjälp, i rädsla att bli utvisade. Det är en grupp som ofta inte har kännedom om sina rättigheter.
Under ett replikskifte fick Kristersson upprepade gånger frågor om regeringens avsikter med skrivningen om prostitution som bristande vandel. I stället för att ge svar på tal, valde statsministern att försvara det faktum att bristande vandel ska ligga till grund för utvisning. I Sverige ska man leva ett acceptabelt liv för att ha rätt att stanna utan medborgarskap. Det är ingen som jämställer brottsoffer med gärningsmän, förklarade Kristersson.
Men det var inte bristande vandel som grund för utvisning som i sig som var problemet. Frågan handlade om huruvida brottsoffer, utsatta för prostitution, verkligen ska räknas in i denna ekvation. Statsministern lyckades inte besvara frågan om han kunde lova att stryka skrivningen om prostitution. Att se på prostitution som bristande vandel är att förakta och blunda för de kvinnor och män som hamnat i extrem ekonomisk utsatthet eller drabbats av sexuell exploatering.
Brottsofferperspektivet måste gälla även inom migrationspolitiken.