Sverigedemokraterna och dess partiledare Jimmie Åkesson fick inkassera en valförlust.
Miljöpartiet for fram som en vårflod. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ökade också i det svenska valet till Europaparlamentet. Det kan se ut som en vänstervåg, men debatten i Sverige har inte gett sken av detta. Det svenska samtalet har handlat om ödesfrågor: klimatförändringar och EU som demokratisk bastion.
I detta bör också tas hänsyn till att Centerpartiet, med en rejäl valspurt, lyckades rädda sitt andra mandat. C backade jämfört med 2019, men stod upp bättre än vad som hade förutspåtts. Även Liberalerna, som också har ett klimatengagemang, lyckades behålla sitt mandat.
Mest av allt jublade förstås miljöpartisterna. Omfamningen mellan språkröret Amanda Lind och EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke på valnatten är talande. Det här var MP:s underbara natt efter sorger och bedrövelser.
I Sörmland blev Gnesta partiets starkaste fäste följt av Nyköping och Trosa. Så var det även 2019, men nu med en tydlig höjning överlag i länet. Detta är en del av det som gör Miljöpartiet tredje största parti i valet – och att Sverigedemokraterna degraderas till fjärde.
Klimat och miljö var också ett topprankat ämne bland väljarna. Klimatfrågor ska värderas högt. Svaret på följdfrågan "hur?", är upp till skickligheten hos förhandlare och sakpolitiska alliansbyggare. Ingen får allt, men de seriösa kan ro hem något.
Förlorarna ur ett svenskt perspektiv är klimatförnekarna. Sverigedemokraterna har i vårt land blivit klimatskeptikernas främsta utpost. Tidöavtalet, regeringsunderlaget, begränsar regeringens utrymme att driva aktiv klimatpolitik. Den beställda politiken att skjuta på klimatmål och driva på utsläpp, har inte gått väljarkåren förbi. För första gången sedan riksdagsinträdet 2010 förlorar SD väljarstöd. En svit är bruten.
Även Kristdemokraterna som gärna stoltserar med att ha ökat andelen fossilt i bensin och diesel, tappade ett av sina två mandat. Under partiledaren Ebba Busch har ju KD valt att ligga så nära SD som möjligt i många frågor.
Blir det fortsatt samförstånd mellan partigrupperna med moderata kristdemokrater, socialdemokrater och liberaler, med Ursula von der Leyen vid rodret?
Om vi höjer blicken, in i det nya parlamentet, har de svenska företrädare som forma en effektiv klimatpolitik en del att jobba med. Ledamöterna måste orka hålla fast vid lagstiftningen Fit for 55, för unionens gröna omställning, och ta konstruktiva steg vidare. Utan att försvaga skogsbruk och jordbruk, exempelvis.
I parlamentet som helhet ökade den europeiska brunhögern sina mandat. De gröna och liberala grupperna backade, främst på grund av motgångar i Tyskland och Frankrike. Det komplicerar läget.
Ett samförstånd mellan moderata kristdemokrater, socialdemokrater och liberaler har gett unionen en tydlig riktning sedan 2019, med Ursula von der Leyen som EU-ordförande. Dessa partigrupper har, om de kan enas, mandat nog att fortsätta driva på. För en kontinuerlig kraft i klimatomställningen – och ett lika uthålligt stöd till Ukraina.