Klokt att inte lägga all kraft på elvägarna

En ny rapport om elvägar från Trafikverket manar till större försiktighet i att investera i den nya tekniken. Det är ett klokt råd som regeringen borde ta till sig.

Svaret på framtidens behov är inte nödvändigtvis omfattande investeringar i elvägar. Trafikverkets senaste rapport manar till försiktighet.

Svaret på framtidens behov är inte nödvändigtvis omfattande investeringar i elvägar. Trafikverkets senaste rapport manar till försiktighet.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2021-02-05 05:17
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

En del av januariöverenskommelsen infattade satsningar på elväg. Samarbetspartierna var överens om att det borde byggas mer sådana och gav därför i uppdrag åt Trafikverket att utreda saken. I veckan publicerade Trafikverket sitt svar i en ny rapport, och dess slutsats var tydlig; verket tror inte längre lika mycket på elvägar. 

En elväg är en typ av teknik som innebär att man bygger in en källa till elförsörjning, som skenor av metall, inne i asfalten och som gör att stora fordon som drivs av el kan laddas samtidigt som de åker på vägen. På så sätt skulle tekniken kunna komplettera fordonets batterier, vilket man tänkte sig skulle bli nödvändigt för just tung trafik som i dag har problem med att batterierna blir för stora och tunga.

Trafikverkets utredning ger dock en nykter uppdatering av frågan. Tidigare när staten räknat på nyttan av elvägar har man bara sett till det totala antalet tunga fordon, sedan på några utvalda vägsträckor, hur mycket trafik som går på dessa, och slutligen räknat ut något sorts snitt av hur många tunga transporter som skulle använda sig av nya elvägar. Då blev resultatet att 60–80 procent av alla lastbilar skulle använda elvägar om man byggde 3000 kilometer. 

Vad experterna på Trafikverket nu gjort i stället är att tillsammans med aktörer som Scania och Volvo ha undersökt i detalj var lastbilar i Sverige faktiskt kör. Då sjönk plötsligt siffran för utnyttjandet av elvägar till 10–25 procent. Den mesta svenska tunga trafiken åker helt enkelt av och på de stora vägarna, de kör inte samma sträckor hela tiden. 

Den här stora skillnaden i kalkylen innebär att frågan om hur lönsamt det kommer bli att bygga en massa elvägar sätts i ett annat ljus. Utan samma utnyttjande är investeringen inte lika förnuftigt ur ett samhällsperspektiv. Särskilt inte med tanke på att det nyligen kom rapporter om att det svenska vägnätet generellt är grovt eftersatt och måste rustas upp. 

En ytterligare viktig aspekt i den här frågan är diskussionen om hur smart det egentligen är att stater investerar i ny teknik innan man vet om det är just denna teknik som kommer bli den vinnande i framtiden. Tänk om staten på 90-talet hade gått ut och sagt att CD-skivor uppenbarligen är framtiden och lovat att införa särskilda stöd till att tillverka CD-skivor. När använde du själv den tekniken senast? Inom miljöområdet händer det otroligt mycket just nu. Det som gällde för fem år sedan kanske inte alls stämmer längre. 

Att bygga helt nya vägar, som ska försörjas med el, är en stor investering, dyr och omfattande. Tänk om vi om tio år i stället radikalt har förbättrat tekniken för batterikapacitet, biobränslen och vätgasceller? Vad tjänar vi då på att stå med tusen kilometer elväg som egentligen inte behövs? 

Vid något tillfälle måste man så klart investera för att föra utvecklingen framåt, men Trafikverkets rapport har många kloka invändningar mot regeringens elvägsplaner. Rapporten föreslår en betydlig mer modest utbyggnad av just elväg och att man i stället satsar mer på biobränslen och utbyggd laddinfrastruktur. Något som kan användas av alla typer av trafik oavsett var de kör. Det är kloka invändningar som regeringen borde lyssna på.