Sedan 1990-talets stora reformer på skolområdet, med kommunalisering och friskolereform, har skolan varit ett politiskt polariserat slagfält. Detta har totalt kulminerat nu under de senaste åren, men det har också blivit bättre.
Från vänsterhåll har det i princip bara pratats om vinster i välfärden och högersidan har hållit fast vid valfriheten. Men skolfrågorna är så mycket mer och mer komplicerade än att sätta vinster och valfrihet som områdets stora kullar att dö på.
Nu när en ny mandatperiod är påbörjad är det på tiden att politiker – från hela det politiska spektrat – tar sig i kragen, sätter sig ner vid förhandlingsbordet och inte lämnar förrän det finns breda, rejäla överenskommelser på skolområdet. Här måste nästa regering, som ser ut att bli M-ledd, ta sitt viktiga ansvar.
Sveriges elever förtjänar politik och, framförallt, politiker som aktivt vill förbättra skolan, inte bara använda den som ett utrymme för billiga politiska poänger och käbbel. Det finns ett antal områden där politikerna behöver komma överens och förändra omgående.
- Fler elever måste gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Att elever inte har behörighet till gymnasial utbildning är den största faktorn till fortsatt obefintlig sysselsättning, vilket i sin tur leder till utanförskap och segregation.
- Skolan måste bli mer likvärdig. I dagsläget har vi ett urvalssystem till fristående skolor som, enligt i princip all forskning, leder till olikvärdighet. Kösystemet måste reformeras och ersättas med ett urvalssystem som både värnar om valfriheten och likvärdigheten. Ett sådant hade till exempel kunnat vara ett mer randomiserat urval.
- Finansieringsmodellen måste reformeras. Dagens modell är kostsam och ger inte rätt summa per elev i alla lägen. Skolpengen måste kunna differentieras, eftersom elevers kostnader är olika på olika skolor.
- Mer kunskapsfokus i skolan. För att elever ska lära sig mer i skolan krävs undervisning som passar alla elever. Därför behövs det satsas mer på speciallärare för att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska upptäckas tidigare.
Detta är fyra områden politiken på skolområdet borde prioritera under denna mandatperiod. Det är viktigt för elever, lärare och samhället i stort att skolan blir mer likvärdig och kvalitativ.
Åtta år av socialdemokratiska regeringar räckte inte för att låta skolan gå i en mer likvärdig riktning. Nu är det upp till nästa regeringskonstellation att ta över ansvaret och se till att alla elever får sin lagstadgade rätt till likvärdig skola omvandlad till verklighet.
Låt föregående mandatperiod vara slutet på att använda skolan som ett poserande politiskt slagfält, där tjafset premieras före kompromisser. En vädjan till alla skolpolitiker, i såväl riksdagen som kommuner: sätt er ner, tala med skolaktörerna, kompromissa och försök göra skolsystemet bättre, på allvar. Alla elever har rätt till en likvärdig skola.