Nyköpings kommun visar upp en ekonomi med ett gott överskott inför hösten och det 2023 som väntar. Även föregående år, 2021, gav ett upplyftande resultat. De kommuner som kan leverera goda plussiffror ger sig själva ett sunt utgångsläge inför det som väntar. 

Det har gått bättre för kommunerna än vad som spåddes inför 2022. Men naturligtvis finns det något som grumlar till det. 

I våras bedömde SKR, Sveriges kommuner och regioner, att landets regioner får ett totalt underskott på cirka 7 miljarder kronor 2023, medan kommunsidan nätt och jämnt når ett plusresultat på 4 miljarder kronor. Det kan bli svårare än så. Ovanligt stora prishöjningar märks för det stora flertalet av varor och tjänster. Vi ser ökande räntor och en hög inflationstakt. 

Annat ser vi inte än. En svår utveckling i byggsektorn, exempelvis, kan omväxlas till stigande arbetslöshet. En allt dyrare vardag riskerar också att pressa upp lönekraven i avtalsrörelsen. I slutet av augusti varnade SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog för en inbromsning i ekonomin och en urholkning av skatteunderlaget. 

Många minns nog finanskrisen 2008-2009, men 90-talskrisens djupa dalar har inte lika stort utrymme i det kollektiva minnet längre. Historien behöver inte upprepa sig, men det finns skäl att vara uppmärksam. 

För det kan gå fort i hockey, som bekant. Så också i kommunal ekonomi. 

Läget kan se så stabilt ut, med en 2–0-ledning och sex minuter kvar på klockan. Men, så, pang står det 2–2, med en egen spelare utvisad och en domare som har höjt armen för att visa ut ytterligare en. Då gäller det plötsligt att freda det som går, att hålla i och hålla ut. Det kan bli ett hårt ”välkommen in i matchen” för alla nyvalda, löftesstinna region- och kommunledningar.