En stor del av de insatser som gjorts från statens sida för att motverka hårda kriseffekter i kommunsektorn och hos regionerna har handlat om statsbidragen. En stor del av de partipolitiska bråk som föregick coronakrisen handlade också om detta.
Statsbidragen till Nyköping har ökat jämfört med 2019, i faktiska termer men också som andel av kommunens ekonomi. 2019 var 19 procent av den budgeterade delen av Nyköpings ekonomi pengar som kom från staten. Det är var femte utgiftskrona. Sedan kom coronakrisen. Statens andel har nu ökat till 26 procent för 2020, en nivå som också gäller i budgetförslaget för 2021.
Lejonparten av kommunens utgifter, enligt budgetförslaget från de styrande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, går till kärnverksamheten – vård, skola och omsorg. De största resurstillskotten, cirka 100 miljoner, hamnar också på dessa områden.
Skolan behöver bli bättre, äldreomsorgen tryggare och säkrare. Kvaliteten på dessa områden – inte minst sett i perspektivet av de påfrestningar som uppstått i samband med coronasmittan – är delar av det som ger kommunen attraktionskraft. Statens tillskott ger ett ack så viktigt stöd, men det bär inte kommunerna.
Att fler vill driva företag lokalt, att fler vill bo här och jobba, det är grunden för framgång – i kristider eller goda tider. Invånarnas inkomster ger lokala skatteintäkter och säkrar det mesta av den kommunala verksamheten. Inte minst därför är också arbetet med det lokala företagsklimatet i samklang med näringslivets aktörer, så viktigt. Om företagandet försvåras på grund av byråkrati, tappas det jobb och ger sargad framtidstro.