På fredagen hölls Landsbygdsforum i Nyköpings kommun, på plats i Öster Malma men också sänt via nätet för den som hellre ville ha det så. Tanken är att det ska bli återkommande. Vid sidan av att lyfta fram positiva exempel på vad som är möjligt och på gång att utvecklas och växa, så tjänar detta forum ännu ett syfte. Det skapar en mötesplats för kommunens organ som har med landsbygdens tillväxtkraft att göra samt de olika organisationer och de privata krafter som vill göra mer av den lokala landsbygden än vad som redan är.
Instruktioner, uppdrag och mål är centrala delar för en kommunal organisation. Det spelar stor roll för vad som är möjligt att bejaka och bistå i mötet med privata initiativ till nya verksamheter och utvecklande av redan befintliga. Situationer som ofta kräver ett snabbfotat agerande inom byråkratiska ramar för att få till.
Den kommunala landsbygdsstrategin från 2012 ska – och behöver – förnyas. Skrivningarna i detta dokument, såväl som i arbetet med översiktsplanen för ett Nyköping 2040, spelar stor roll. Antingen bidrar de till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv – eller så blir det trögt, krångligt och försvårar ett konstruktivt bemötande.
När en kommunal organisation får utrymme att vara medspelare – här spelar politisk vilja och inriktning stor roll – inom ett mål för växande landsbygd, då är mycket vunnet. Om inte en kommun har en plan för landsbygd i tillväxt, då kommer andra normer och bedömningsgrunder att dominera. Med målbilder som tar slut vid huvudortens gränser.
Det idealiska vore om framtidens Nyköping – eller valfri näraliggande kommun – kan bli känt för att erbjuda lika goda förutsättningar att bygga, bo och leva på landsbygden och i små tätorter som på centralorten. Det byggs mycket i Nyköping. Ingen kan missa detta. Men 90 procent av all byggnation i kommunen mellan 2005 och 2020 har skett i centralorten. Bo i Nyköping är verklighet, men inte fullt ut. För då ska även ett Bo i Vrena, Studsvik, Sillekrog, Jönåker och Aspa vara naturliga delar. För att ta några exempel.
Tre av tio kommuninvånare bor utanför Nyköpings tätort. Den andelen bör få öka, inte minska, samtidigt som antalet invånare totalt växer.
Där kommunen och enskilda initiativ, byggda på privata pengar, kan dra åt samma håll eller åtminstone ha utrymme att bejaka gemensamma målbilder, då kan mycket gå både fortare och lättare än annars. Samhällen med sådana förutsättningar kommer att ha en fördel i kampen om nya invånare i de decennier som väntar. Inte minst för våra kommuner i Sörmland som både är storstadsnära och har ett rejält utbud av landsbygd.