Mot bakgrund av det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde har den politiska viljan att återupprätta en bred kris- och krigsberedskap stärkts. Detta kan bland annat exemplifieras genom riksdagens beslut att ge ökade anslag till verksamheter som berör totalförsvaret. Det senaste totalförsvarsbesultet för perioden 2021-2025 innehåller en rad betydande ekonomiska tillskott till statliga myndigheter, men det kommunala anslaget förblev oförändrat (se prop. 2020/21:30). Trots att de kommunala ansvarsområdena kom att utökas inom ramen för försvarsbeslutet 2020 (FOI, 2022). För att täcka de ökade kostnaderna för kommunerna behöver regeringen upprätta en kommunal totalförsvarsfond.
I dag står Sveriges 290 kommuner för merparten av samhällets operativa verksamhet, och de har ett omfattande ansvar i händelse av kris. Varje kommun har ansvar för kritiskt viktiga tjänster som berör dricksvattenförsörjning, räddningstjänst, energiförsörjning och skola. Kommunernas roll i totalförsvaret har således stärkts, men de ekonomiska resurserna har inte växt på motsvarande sätt.
Kommunernas finansiering vilar i dag främst på två pelare, kommunalskatten och utjämningssystemet (Ekonomifakta, 2023). Utjämningssystemet är tänkt att omfördela resurser från resursstarka kommuner till mindre bemedlade sådana. Under 2021 uppgick det kommunala utjämningssystemet och generella statliga bidrag till 16.8 procent av de totala kommunala intäkterna på 784 miljarder kronor (Ekonomifakta, 2023). Problemet är att andelen statsstöd är förhållandevis låg. Det ger ojämlika förutsättningar för kommuner att rusta upp. En välbärgad liten kommun som Nacka har goda förutsättningar att leva upp tillstriktare krav. Andra kommuner med mindre fördelaktig demografi, geografi eller ekonomi saknar medel att klara av uppgiften, något som bland annat MSB fastslog i en rapport nyligen (MSB, 2022). Vi riskerar att få ett ojämlikt och otillräckligt totalförsvar.
För att förse kommunerna med de nödvändiga medel som krävs för att möta statens krav, krävs ytterligare satsningar: en fond för uppbyggnaden av totalförsvaret riktad mot kommuner. Kommuner utan tillräckliga resurser ska kunna vända sig dit och söka pengar för olika projekt som berör verksamheten inom ramen för försvarsbeslutet 2020. Fördelen med en fond framför öronmärkta bidrag är att det möjliggör en beredare tillämpling, en viktig aspekt när stora delar av den kommunala verksamheten behöver förstärkas utifrån totalförsvarets behov.
Sammanfattningsvis har ramverket i försvarsbeslutet 2020 förpliktat kommunerna till en hög beredskap, något som i grunden är sunt. Dagens anslag om 100 miljoner kronor ämnade till kommunal krisberedskap är å andra sidan otillräckligt. Det går att ändra på.