Många vill ha billig mat, men intresset för att slå ut inhemsk matproduktion är inte lika stort, tack och lov.
Den i Sverige jämförelsevis lilla matkedjan Lidl passade på att ta utrymme i debatten om höga matpriser – med ett utspel om att sänka priset på ett antal varor. Det gav väldigt mycket uppmärksamhet, Lidl fick i svallvågorna på detta både marknadsföring och varumärkeseffekt i ett. Med finansminister Elisabeth Svantesson (M) som villig levande reklampelare.
Eftersom alla livsmedelshandlare vill ha nöjda kunder och fler kunder, då kunde inte konkurrenterna sitta still. Det gick inte länge innan det kom besked om att Ica Sverige och Coop också sänker sina priser. Andra aktörer, som Axfood, följer inte med på det sättet.
Marknadskraft och konsumentmakt samspelar ofta på ett bra sätt, över tid. Utan den här stora uppmärksamheten hade den här priskonkurrensen inte förts på samma sätt, lika tydligt eller lika omfattande. Det kloka är att analysera prisutvecklingen över längre tid.
Marknadsaktörerna är känsliga för priskritiken, men det finns många påverkande faktorer som dessa inte råder över. Värdet på den svenska valutan påverkar priserna på allt importerat. Det gör även löneutveckling, energi och drivmedel, leverantörspriser med mera. Det betyder att en hård konkurrens aktivt kan sänka priset på ett antal varor, samtidigt som det kan bli ett höjt pris på annat i utbudet.
Varje konsument har också ett eget ansvar för att ha koll på vad han eller hon handlar och till vilka priser. Även när det dagliga priskriget inte får rubriker. Kalla det jämförelse-makt. Den makten utövas också när organisationer eller lokaltidningar – som vi på SN – gör lokala mätningar och jämförelser.
Sedan ska man komma ihåg att det i ledet före livsmedelsaffärer finns en mängd påverkande aktörer – transportörer och producenter som behöver ha marginaler för att driva sin produktion och kunna leva på intäkterna, vare sig det gäller råvaror, processad eller lagad mat i olika former. Allt har en gräns, även kravet på lägsta möjliga pris.
Den billigaste ärtan är inte nödvändigtvis den bästa, vare sig för konsumenten, marknaden eller samhället i stort. En hänsynslös prispress och stigande räntor kan bidra till att knäcka lokala producenter eller slå undan benen på inhemsk produktion. Detta är nog inget som konsumenterna i allmänhet ser som en klang- och jubelföreställning. Matresan från jord till bord är ju något av det viktigaste vi har att vårda.