Sverige har varit en måltavla för en av de mest omfattande desinformationskampanjerna i modern tid. Den så kallade ”LVU-kampanjen”, som syftar på lagen om vård av unga, började få internationell spridning våren 2022 och har försökt måla upp en falsk bild av att svenska myndigheter systematiskt särbehandlar och omhändertar utländska och muslimska barn.
Konspirationsteorin har väckt starka känslor, inte minst utomlands. Den har skadat förtroendet mellan svenska myndigheter och många familjer. Även här i Nyköping.
I ett samhälle där tilliten till myndigheter i allmänhet är väldigt hög, är det svårt för en enskild desinformationskampanj att få ett starkt avtryck. Relativt få svenskar lär tro att socionomer och socialtjänsten är inriktade på att utöva strukturell rasism mot muslimer, vilket kampanjen har antytt. Men för de svenskar med utländsk bakgrund som redan var skeptiskt inställda till socialtjänsten, kan avtrycket ha blivit ett annat.
Därför är det välkommet att Socialstyrelsen, genom sin granskning, nyligen satte ned foten och visade att desinformationen helt och hållet saknar grund. Rapporten slår fast det många redan visste: barn med muslimsk bakgrund omhändertas inte i större utsträckning än andra barn med liknande uppväxtvillkor (17/9).
Slutsatsen går stick i stäv med lögnerna som har spridits av individer och nätverk som vill skada förtroendet mellan socialtjänsten och familjer med utländsk bakgrund. Men trots att de falska grunderna har synats, är farorna långt ifrån över.
På individnivå är riskerna som tydligast. Föräldrar med invandrarbakgrund kan fortsättningsvis vara mindre benägna att söka hjälp från myndigheter – trots att de kanske är i stort behov av stöd. Efter en tid där samma falska budskap har upprepats i utländska tv-kanaler och sociala medier kan det vara lättare att tänka ”ingen rök utan eld”. Det riskerar att skada just de barn som kampanjen påstår sig vilja skydda.
De övergripande säkerhetsriskerna är ännu värre. Myndigheten för psykologiskt försvar har i en rapport varnat för att LVU-kampanjens spridning, särskilt i arabisktalande länder, har lett till ökning av radikaliseringen (2023). I extremfall har personer med kopplingar till radikalislamistiska miljöer uppmanat till våld och attacker mot svenska myndigheter. Desinformationen riskerar alltså inte bara att nagga förtroendet för socialtjänsten i kanten. Den kan också utgöra ett allvarligt hot mot samhället i stort.
Rökridåerna som har skapats döljer de handfasta utmaningar som samhället måste hantera. Det försvårar direkt för alla de yrkespersoner som har i uppdrag att skydda de allra mest utsatta barnen.