Den republikanska guvernörskandidaten i delstaten Arizona, Kari Lake, valde att redan innan mellanårsvalet öppet ifrågasätta valresultatets legitimitet – om hon skulle förlora.
Den 8 november höll USA sitt mellanårsval. I valet avgörs vem som kommer kontrollera kongressen – Demokraterna eller Republikanerna. Det är mycket som står på spel både för USA:s framtid och för omvärlden. Under valrörelsen har retoriken och agerandet från republikanernas kandidater och dess anhängare mer liknat extremhögerorganisationer än ett demokratiskt parti i västvärlden.
Valet är förvånansvärt tajt mellan de två partierna. Resultatet kommer att avgöra president Joe Bidens framtida möjligheter att driva igenom sin reformagenda. Republikanerna kommer inte ge med sig så lätt i frågor om exempelvis vapenlagstiftning, aborträtt eller migration. Dessutom har stödet till Ukraina och kampen mot klimatförändringarna pekats ut som stora förlorare om Demokraterna skulle förlora makten över kongressen.
Men utöver den dystra sakpolitiska inriktningen finns det faktiskt ett mycket större orosmoln: det demokratifientliga agerandet från flera republikanska kandidaterna och dess anhängare.
Många av dessa visar på en total avsaknad av respekt för demokratiska principer. En majoritet av de republikanska kandidaterna i valet är sådana som har backat upp förre presidenten Donald Trumps påståenden om valfusk i presidentvalet 2020, där han förlorade. Många har spunnit vidare på de grundlösa påståendena. Inte minst gäller det den republikanska guvernörskandidaten i Arizona, Kari Lake, som redan innan mellanårsvalet öppet har ifrågasatt valresultatets legitimitet – om hon skulle förlora.
Än mer chockerande är agerandet från diverse republikanska grupper som stödjer den tidigare presidenten. De har uppmanat sina sympatisörer att agera “valobservatörer” samtidigt som dessa fått utbildning från republikanska politiker om hur man kan ifrågasätta lokala valresultat.
Därtill finns det ytterligare några som har tagit detta ett steg längre. Maskerade män har dykt upp vid vallokaler med vapen, trakasserat och filmat många väljare. Sådant sprider förstås både oro och rädsla. Att medborgare som ska utöva sin demokratiska rättighet tvingas möta detta är ofattbart. Sådan taktik, att psyka och trakassera meningsmotståndare, är ett beteende som vi i Sverige ser hos radikala extremistgrupper - inte hos etablerade demokratiska partier i samband med fria val.
Det republikanska partiet har tillåtit konspirationsteorier och extremism att frodas bland dess kandidater och sympatisörer. Nu står USA inför ett val där den mest brännande frågan inte är utfallet vad gäller mandatfördelning, utan snarare om ett demokratiskt valresultat kommer att accepteras – och i vilken utsträckning människor behöver oroa sig för våld, trakasserier och hot. Det är tyvärr den tragiska verklighet som visar på republikanernas utveckling och landets polarisering. Det skapar inte bara inrikesproblem för USA. Utan även för den omvärld av demokratier där USA:s globala engagemang – i handel, säkerhetspolitik och klimatpolitik – väger mycket tungt.