Las striden om arbetsmarknadslagstiftningen till handlingarna fredagen den 4 december 2020? Kanske inte helt, inte fullt ut. Men att LO-förbunden Metall och Kommunal meddelade att de ställer sig bakom det stora avtalet mellan tjänstemännens PTK och arbetsgivarnas Svenskt Näringsliv ökar lugnet något. 

I en kompromiss ges och tas. Det kommer att komma tillfällen när rollerna är omvända. Minns tidigare lagstiftningsstrider och många, utdragna avtalsrörelser. Det är inte ovanligt med situationer där arbetsgivarsidan mycket motvilligt har accepterat läget. För att det är bättre att söka konstruktiva svar än att bara stå och tjura.

Folk ska kunna gå till jobbet – eller åtminstone jobba på distans. Arbete ska kunna utföras, produkter och tjänster levereras – och sunt företagande fungera. Den här överenskommelsen är i mångt och mycket framdriven via politikens januariavtal, men också en följd av svårigheterna utan yttre tryck nå ett nytt huvudavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Avtalet syftar till att bättra på arbetsmarknadens funktionssätt, motverka inlåsningseffekter och underlätta för att bli anställd. Det ska också för arbetsgivarnas del bli något enklare kunna säga upp personal, när så krävs. I avtalet ingår också bättre möjligheter till omställning och kompetensutveckling under yrkeslivet.

Partierna som fick in kravet på moderniserad arbetsrätt i januariavtalet – Centerpartiet och Liberalerna – kan fira en viktig framgång. Det är riskfyllt att försöka putta parterna framför sig. Tanken är ju att dessa ska kunna sköta sitt ändå, för arbetsmarknadens bästa. Men när problem följs av uppenbara låsningar, är det ibland bättre att putta på än att stå vid sidan och skrika.

Centerledaren Annie Lööf kallar ordningen för ett nytt Saltsjöbadsavtal, en viktig milstolpe på svensk arbetsmarknad, som förhoppningsvis bidrar till mer ordning och funktion hellre än till storstrejker och lockouter. 

För statsminister Stefan Löfven och hans socialdemokrater är beskeden från Kommunal och Metall ett lugnande inslag. Det är hans regering som i slutänden har hotat med lagstiftning över parternas huvuden, om inte dessa kan enas. Nu har en stor del av parterna hittat fram till något gemensamt. Lagstiftningen blir enligt avtalet, inte tvärtom. Alternativet var förslagen i den regeringsutredning som levererades tidigare i år. 

Januariavtalet är också en kompromiss. De fyra partierna – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet – har kommit överens om att genomföra samtliga 73 punkter, men varje parti gillar vissa inslag mer än andra. 

På detta följde en arbetsmarknadskompromiss, grundad i en partipolitisk kompromiss. Ett samhälle som söker lösningar hellre än konflikt, är att föredra.