Efter ett år med pandemin så börjar de långvariga effekterna på den svenska arbetsmarknaden att visa sig. Farhågor om en bred, allmän, ekonomisk nedgång med hög arbetslöshet, visade sig inte slå in på det sättet vi först trodde. Arbetsförmedlingen kom ut med nya siffror från 2020 och inför 2021 och vi har då kunnat konstatera att prognosen på 9,1 procent 2021 var i högsta laget. Resultatet för året ser snarare ser ut att landa på mellan 8,3 och 8,5 procent i snitt. 

Däremot så kommer vissa grupper i den svenska arbetskraften ha en sämre situation. På samma sätt som det var vissa branscher som tappade upp till 90 procent av sina intäkter under pandemin, som hotellbranschen, medan andra gick betydligt bättre, så är det också vissa grupper i samhället som har fått en högre arbetslöshet än snittet.

Arbetsförmedlingen konstaterar att för de som förlorade jobbet i höstas, när pandemin drog ut på tiden och det fanns en del osäkerhet, så har de flesta av dessa personer nu fått tillbaka liknande jobb. Det handlade ofta om vissa typer av tjänstemannayrken, där samma jobb återuppstått efter att ekonomin nu återhämtat sig. 

I stället är det de som förlorade jobbet tidigt i pandemin, under förra våren, och som nu har varit arbetslösa i mer än ett år som har problem. Innan april är över uppskattar man att det kommer landa på 200 000 personer. Dessa beskrivs som delvis en ny grupp på så vis att många av dem hade ett arbete innan krisen bröt ut, men att dessa jobb nu inte kommer komma tillbaka. Det kan handla om yrken som permanent har digitaliserats och bortrationaliserats i och med de förändringar vi gått igenom, som e-handelns påverkan på butiker. 

Den nya våg av långtidsarbetslöshet som pandemin för med sig kommer kräva att vi vågar se på denna nya grupp och förstår varför just dessa personer drabbats just av den här krisen. Att nyanlända och ungdomar har svårt att komma in på marknaden vet vi sedan tidigare, men det är långt ifrån hela sanningen denna gång. Sverige håller på att ställa om, och på samma sätt som vissa branscher, som IT, industri, och energi, skriker efter mer arbetskraft så finns det andra delar av ekonomin som vissa delar av tjänstesektorn som rationaliserats bort. 

Dessa effekter kan även påverka läget för vårt län. Södermanland har landets högsta genomsnittliga arbetslöshet på 11,1 procent. De olika förklaringar som kan finnas bakom är bland annat kombinationen av hög asylinvandring i många städer i länet, att många traditionella industrier flyttat ut och den drabbade besöksnäringen varit viktig. 

På frågan om vad man ska göra åt utvecklingen så är svaret just att det kommer vara individuellt, men en viktig faktor är vidareutbildning. Många jobb som försvann för ett år sedan kommer aldrig tillbaka. Att som individ tvingas inse det och omvärdera sig själv och sin kompetens kan vara smärtsamt, men det är bättre att göra den resan än att bli fast i ett långvarigt utanförskap. 

I hela landet, och särskilt i Södermanland, måste vi alltså göra större satsningar på att utbilda människor för att komma vidare i sina yrkesliv, prova något nytt och ta sig an nya typer av yrken. Det kommer kräva både hårt arbete av individen och mer resurser från samhället, för att göra denna omställning möjlig men det är värt det. Få saker är så destruktiva för samhället som ett långvarigt utanförskap.