Kriget härjar – och Ukrainas sak är vår

Att stå upp för Ukrainas rätt att äga sin framtid och stå emot den putinska imperialismen är varje demokrats plikt.

Ryssland är ensamt ansvariga för detta mänskliga lidande, som statsminister Magdalena Andersson (S) formulerade sig.

Ryssland är ensamt ansvariga för detta mänskliga lidande, som statsminister Magdalena Andersson (S) formulerade sig.

Foto: Ukrainian Police Department Press Service via AP

Ledare2022-02-24 16:41
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Vid ett fruktlöst möte i FN:s säkerhetsråd för att försöka stoppa det fullskaliga ryska angreppet på Ukraina, vände sig den ukrainske ambassadören till sin ryska motsvarighet med orden: 

Det finns ingen skärseld som väntar en krigsförbytare, de hamnar direkt i helvetet.

Den ryska regimen har valt väg. Vi ser fullskaligt krig i vår tid, i Europa. Angreppet på ett oberoende och självständigt Ukraina är ett skamligt överfall som kommer att skrivas in i historiens svartaste rutor. 

Ryssland är ensamt ansvarigt för detta mänskliga lidande, som statsminister Magdalena Andersson (S) formulerade sig.

Detta är en stund där våra reaktioner, beslut och handlingar kommer att definiera den framtid som väntar. För den demokratiskt sinnade världen finns ett bara ett val: Att ställa sig bakom Ukraina, stötta dess kamp för frihet och dess rätt att inte tvingas in under det förtryck som den ryska regimens anfallskrig nu syftar till. 

Det i sin tur kräver att maximal ansträngning görs för att göra det så svårt som möjligt för den ryska maktapparaten och den ryska ekonomin att föra krig. Västvärlden har varit relativt återhållsam i sanktionerna. Men Putin-regimen och säkerhetstjänsten hade redan bestämt sig för krig, sedan lång tid tillbaka. 

Det här är en mördarregim och den måste bemötas som en sådan. Det kräver tydligt hårdare tag än hittills. Vi pekade ut några redan i tisdagens ledare, exempelvis att minimera utrymmet för den ryska maktelitens lyxliv och undangömda tillgångar i väst. Det måste till sanktioner som verkligen biter: stäng av, koppla bort och stoppa allt som går. Det handlar också att förklara Ryssland och dess bihang i Belarus, under nuvarande regimer, som paria i alla sammanhang: politiska, kulturella, idrottsliga och ekonomiska. 

Business as usual finns inte. För det vanliga är inte möjligt. 

Sverige bör skicka hem så stor andel som möjligt av den ryska underrättelsetjänstens personal som finns under diplomatflagg i Sverige – och detta helst igår. Projekt som drivs med den ryska statens deltagande och delägande i Sverige bör frysas och helst avbrytas. Att stå lojal med det helvete som nu drabbar Ukraina och det ukrainska folket kräver mer än att vi bara säger detta. Stöd Ukraina med medicin, vapen och förnödenheter, med teknik, information och underrättelser som ökar möjligheterna att stoppa angriparen från att nå sina mål.  

Kärnvapenstaten Ryssland har noll respekt för oberoende stater. De demokratier som vill säkra ett eget självbestämmande långsiktigt behöver ta andra likasinnade i hand. För svensk och finsk del finns Nato inom räckhåll. Det är hög tid att röra sig i den riktningen. För delar av den svenska opinionen är detta inte ett lätt val, men det är rätt. Finland och Sverige bör ta det beslutet gemensamt.

I närtid kommer detta krig att bli kostsamt och det är en tragedi för det ukrainska folket. De ryska styrkorna, sett till en numerär överlägsenhet, kan komma att nå framgångar – men till en högre kostnad än vad som troligen kalkylerats med, och med historiens dom över sig. I slutänden finns det nu ingen väg tillbaka för Moskvas korrumperade regim. 

Ingen kommer att glömma och förlåta. Alla ser. Denna regim som aktivt skriver om historien för att dölja tidigare övergrepp och skamliga dåd, kommer att ha fullt upp även framöver. Tills den faller.

Vad som sker nu är en vattendelare i vår tid. Att stå upp för Ukrainas rätt att äga sin framtid och stå emot den putinska imperialismen är varje demokrats plikt. Det finns ingen gråzon. Men det kräver ryggrad i en svår tid.