I svensk lagstiftning har direktiv, som är EU-lagstiftning med mål om vad medlemsländerna ska uppnå, en tendens att användas som en ursäkt för att gå flera steg längre än vad som krävs. Så var fallet under Socialdemokraternas år i regeringsställning. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) satte sig länge på tvären när en riksdagsmajoritet upprepade gånger röstade nej till omotiverade skärpningar i vapenlagstiftningen.

Johanssons passivitet är dock ingen ursäkt för den nuvarande regeringen. Trots att lagstiftningen som regeringen Kristersson låg bakom anses vara snäppet bättre, är ändringarna ett enormt svek mot landets jägare och sportskyttar. De var säkert många som röstade på moderaterna i tron att partiet skulle värna deras intressen, istället blev resultatet att en av EU:s mest långtgående vapenlagstiftningar blev ännu mer inskränkande.

Till sitt försvar menar partiet att en snabb hantering av vapendirektivet har varit nödvändigt på grund av risken att EU-domstolen klankar ner på Sveriges senfärdighet i frågan. Det är en rimlig invändning. Men om det är någonting som erfarna politiker kan vara säkra på är det att lagstiftningsprocesser som bereds i all hast – vilket både permitteringsstöden och elstöden visade – sällan leder till önskvärt resultat.

Inte minst är magasinfrågan ett sådant exempel. I vapenlagstiftningen som började gälla den 1 juli riskerar den överambitiösa regleringen av vissa magasin att få allvarliga konsekvenser för legala vapenägare.

Förutom att vapenmagasin saknar en tydlig definition i lagstiftningen, vilket är en stor rättsosäkerhet i sig, har jägare och sportskyttar varnat för flera andra risker. Till exempel har innehav av särskilda magasin kriminaliserats. Det innebär att en ägare av ett licensierat vapen, som har ett magasin som inte passar det specifika vapnet, kan dömas för vapenbrott och få sin licens indragen.

I praktiken kan det leda till att en hemvärnssoldat som har egna magasin till sitt tilldelade vapen kan fällas för ett allvarligt vapenbrott. Detsamma gäller en skytt som har tagit hand om en väns kvarglömda magasin i bilen. Två exempel som opinionsbildaren Pia Clarté redogör för i Vapentidningens senaste nummer (2023/5).

Kärnan i hennes kritik mot den nya lagstiftningen är svårigheterna att kunna förutse hur lagstiftningen kommer att ta sig uttryck. Och Clartés farhågor är just det som är knäckfrågan. Ägare av legala vapen ska inte behöva uppleva konstant oro över huruvida de har gjort rätt eller fel – på grund av en lagstiftning vars konsekvenser är höljt i dunkel. En lagstiftning som dessutom riskerar att slå hårdast mot dem som är måna om att göra rätt för sig.

"Moderaterna är jägarnas och sportskyttarnas parti", stod det på regeringspartiets hemsida innan valet. Partiet har i dagsläget en hel del att förklara för de hundratusentals jägare och skyttar som lade sina röster på dem i tron att de skulle stoppa onödig och orimlig lagstiftning.