Hedersförtryck, kvinnohat och parallellsamhällen går stick i stäv med de liberala värderingar som bör prägla vår syn på varje kvinnas rätt till sitt eget liv. Förebyggande arbete emot mäns våld mot kvinnor är fundamentalt för att rädda fler liv, men arbetet behöver sträcka sig längre än till enbart det brottsförebyggande området. Ekonomisk frihet är en minst lika viktig faktor för att fler kvinnor ska både våga och kunna lämna sina destruktiva män.

För att motverka kvinnovåldet krävs förebyggande och direktinsatta insatser från polis, socialtjänst, kvinnojourer och kommun. Vi behöver också på nationell nivå ge varje kvinna en ökad frihet till att kunna ta egna beslut över sitt liv. Den egna friheten är alltid beroende av ekonomin. Det är med pengar som fler kan ta steget att lämna en destruktiv relation och potentiellt farlig partner. Det är med en egensparad kassa som fler kvinnor slipper vara ekonomiskt beroende av männen. Detta är inte minst ett problem för många av de nyinvandrade kvinnor som stannar hemma med barnen, medan mannen står får den huvudsakliga försörjningen till familjen.

Framtidens ekonomiska förlorare är den invandrade kvinnan som levt på bidrag och/eller sin mans inkomst. Det är dessa som kvinnor som kommer ha sämst ekonomiska möjligheter till att slå sig fria från en ohälsosam relation till sin man eller familj. Den individuella och ekonomiska friheten är särskilt viktig för de kvinnor som lever i en tillvaro där den ekonomiska tryggheten finns i de informella skyddsnäten – släkten. 

Klan- och parallellsamhällen är motsatsen till ett samhälle där individen står i fokus. I fall där kvinnan är ständigt beroende av familjen är det avgörande att kvinnan får verktygen att slå sig fri. Individen kommer annars att olyckligtvis alltid överlåta livets beslut till kollektivets makt.

Ett första steg är att satsa på att fler invandrade kvinnor tar sig ut i arbete. Deltidsarbete kan vara en början, men målet bör vara att nå heltidsarbete för att få mer lön, såväl som att de viktiga pensionspengarna tickar in till framtiden. Den andra stötestenen är det egna sparandet. Fler folkbildande insatser måste till för att upplysa om vikten av ett framtidsfokuserat sparande. Några hundralappar i månaden gör mer än vad många tror - om de inte placeras på bankkontot.

Fondsparandet är en nyckel för att skapa ett stabilt sparande på sikt. Den som exempelvis köper en globalfond (med en lågt satt årlig snittavkastning på 5 procent och nästan ingen avgift) med ett startkapital på 5000 kronor och sedan sparar 500 kronor i månaden i 30 års tid skulle senare ha sparat ihop ungefär 440 000 kronor. Motsvarande siffra på ett räntefritt sparkonto motsvarar knappt hälften – 185 000 kronor. Det är skillnad på sparande och sparande. 

Om alla svenska kvinnor ska kunna bli sin egen lyckas smed måste den ekonomiska friheten ligga vid hennes eget och inte familjens bord. Arbete och sparande är en nyckel till ökad jämställdhet.