De flesta kan nog enas om att läget snarast möjligt bör återgå till det normala så att barn och unga får vara på plats i skolan. Vikten av att befinna sig i klassrumsmiljö har varit högst påtaglig, inte minst för landets gymnasieelever som studerat större delen av sin gymnasietid på distans. Men pandemin har också visat vilka möjligheter digitala verktyg kan erbjuda.
Precis som tiden före distansstudier och restriktioner råder idag lärarbrist i svensk skola. Trots ett ökat antal platser på landets lärarutbildningar kommer behöriga lärare att saknas för att täcka även framtidens behov. Stora pensionsavgångar och fler elever förklarar denna ekvation. Dessutom gäller att en betydande andel behöriga lärare befinner sig utanför skolans värld. Låga löner, hög arbetsbelastning och central kontroll över yrkesutövandet förklarar varför utbildade lärare väljer att inte längre arbeta som just lärare.
Lösningar som föreslagits för att avhjälpa lärarbristen är bland annat höjda löner, minskad administration och flexibla vägar in i läraryrket. Något som det dock inte talats lika mycket om är fjärrundervisning på entreprenad, som sedan 1 juli i år är tillåtet i grund- och gymnasieskola för fler ämnen än vad som tidigare har varit tillåtet. Fördelarna är många. Skolans huvudman får nu göra en bedömning av i vilka ämnen fjärrundervisning är nödvändigt. Dessutom möjliggörs resursdelning mellan olika skolor, vilket är mycket kostnadseffektivt. Fjärrundervisningen utgör också ett nytt, alternativt sätt att arbeta som lärare, vilket skulle kunna locka fler att välja respektive stanna kvar i yrket. Men viktigast av allt – fler elever kan få tillgång till en behörig lärare.
Lärarbristen drabbar i hög grad skolor i gles- och landsbygd samt skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Statistik från Skolverket visar på att ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto högre lärartäthet gäller för skolorna i området. Samtidigt stadgar skollagen att skolan ska hålla samma kvalitet oberoende av elevens geografiska, sociala och ekonomiska bakgrund.
Landets skolor har olika förutsättningar, vad gäller såväl ekonomiska aspekter som kompetensförsörjning. Dessutom gäller att det svenska skolväsendet är kommunaliserat och att makten över skolan ligger på lokal nivå, för att beslut ska kunna tas så nära den aktuella skolan som möjligt. Därför är det högst angeläget att kommunpolitiker såväl som huvudmän runtom i landet inser värdet i fjärrundervisningen. Det gäller att utnyttja de möjligheter som tillkommit genom den nya lagstiftningen, för att varje skola ska kunna nå sin fulla potential.
Det handlar också om att skilja fjärrundervisning från distansundervisning. Fjärrundervisningen innebär inte att eleverna på egen hand studerar hemifrån genom digitala hjälpmedel, vilket varit lösningen i pandemitider, utan snarare att en elevgrupp i klassrummet kan koppla upp sig gentemot en lärare som befinner sig på annan plats och på så vis få tillgång till en behörig lärare. Digitala hemstudier ska dock heller inte underskattas vad gäller exempelvis elever med särskilda behov, som annars riskerar att bli så kallade ”hemmasittare”.
Skolan bör vara till för alla individer oavsett bakgrund eller behov. Eleven från den lilla bruksorten ska beredas lika goda förutsättningar att lyckas som eleven från storstaden. Nyckeln till maximal social rörlighet – möjligheten att i största möjliga utsträckning kunna utforma sitt liv på det sätt man önskar – är en likvärdig skola.