Miljardunderskottet i Region Sörmland verkar vara på väg att bantas ned till budgeterade 890 miljoner.
Våra folkvalda har dansat runt varandra i ett antal replikskiften. Det har tagit dyrbar tid. Fullmäktige landade i att ett skarpt sparbeslut ska tas först i oktober. 3,5 procent av tjänsterna ska bort, avdelning för avdelning, på ett ungefär. Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) jämkade. Oppositionsrådet Monica Johansson (S) satt nöjd med löftet om bredare underlag.
Men läget är ändå riktigt svårt, nästan 900 miljoner svårt. Ytterligare ett antal patientnära avgifter kommer att höjas. Räkna kallt med det. Men sedan då?
Regiondirektören Magnus Johanssons budskap är glasklart: Det blir hårdare bud nästa år. Utgifterna ska ned med ytterligare 400 miljoner. Den bärande frågan är hur, av vem och var som det ska utföras vård. Inte ens ett extremt hårdsparande på allt annat, som utbildning och kollektivtrafik, hade klarat upp detta.
Under 2024 har regionen minskat på inhyrd personal och dragit åt alla svångremmar som går. Det som väntar är mer komplicerat men akut. För det går bara att toksnåla en viss tid. Vi har sett detta under ett antal kris- och sparperioder under 2000-talet. Skattehöjningar har tuggats upp. Förändringar har tappat styrfart.
Politiker och tjänstemannaledning har bra betalt för att leverera det obekväma men nödvändiga. Dra plåstren där det är ett måste. För det borde man ha koll på efter snart två år av krisläge.
När nästa regionfullmäktige klubbar beslutet om 3,5 procent behöver huvudplanen ligga färdig. Hur ska det mer effektiva, men med färre anställda se ut? Vilken vård ska inte utföras i Sörmland? Vad kostar förändringarna? Vad kan lösas med mer rörliga vårdgivare, med mer digital vård? Alla verksamheter behöver omvärdera det de gör och hur de gör det, enligt regiondirektören.
Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M), som själv fick skjuta på det politiska beslutet ytterligare en månad, har pekat med hela handen mot tjänstemannaledningen: Det har gått för sakta!
I slutänden är det på hans egen lednings ansvar.
Ingen gillar neddragningar. Ändå är det en verklighet som de flesta yrkesverksamma behöver vara med om, någon gång eller flera.
En mer utdragen process kring de 700 varslen är inte juste. Inte ens för den som till slut måste söka annat jobb. Vill Region Sörmland vara en bra arbetsgivare måste detta hanteras väl. Omställningsinsatser måste dras igång i tid. Ge rätt stöd till den som blir av med jobbet. Även om några kan gå direkt till andra arbetsgivare, är det inte så för alla.
De folkvalda, och framför allt minoritetsstyret, kan inte signalera stora förändringar och sedan bara dra ut på det. Annars närmar sig ett läge där det blir rena skador på verksamheter och funktioner, i stället för de effektiviseringar som alla talar om.