När restriktionerna på grund av covid-19-smittan, eller coronaviruset om man så vill, lättades och rörligheten ökade, växte också problemet med så kallade stöldligor igen. Det är inte minst ett landsbygdsproblem, bygder där det är en bit till närmaste polis och fastigheter ibland ligger för sig själva, sommarstugor såväl som året runt-bostäder.
Utsattheten för stöldligor och återkommande inbrott är gemensam. Det berör båtar i den sörmländska skärgården, fastigheter och företagare i exempelvis Lid och Runtuna. Det drabbar kyrkobyggnader, jordbruk, byggarbetsplatser och kommersiella lokaler. Även om ingen fysiskt kommer till skada när verktyg, gräsklippare, drivmedel, utombordsmotorer, smycken och släktklenoder blir stulna, tär den här brottsligheten på samhällelig tilltro.
Varenda stöld och inbrott utanför städerna är inte del av en organiserad, gränsöverskridande brottslighet, så klart. Ibland gör tillfället tjuven, men det organiserade tillfogar större, mer omfattande skador över tid. Mer effektiva motåtgärder måste fram.
Det är ofta svårt att hinna stoppa brotten medan de pågår, mycket upptäcks i efterhand. Nästa bekymmer att kunna bevisa vad som är stöldgods. Varifrån kommer borrmaskinen? Bildelarna? Dieseln?
Där skurkarna återkommer gång på gång, påverkas hela bygder. En otrygghet, osäkerhet och misstro sprider sig.
Det är i sådana situationer som förtvivlan, frustration och ilska lätt leder till tal om att ta saken i egna händer och göder en fientlighet mot allt och alla som inte verkar "höra hemma". Därför behövs förtroendefulla samarbeten mellan polis och invånare, exempelvis i form av grannsamverkan. Där har polisen en nyckelroll i utformning, utbildning och underlag. Ofta är även kommunen med på ett hörn.
På ett nationellt plan finns onekligen att göra. Det är inte bara mindre prylar som stjäls. Nästan 80 procent av de entreprenadmaskiner som stals ifjol återfanns inte. För traktorer var motsvarande andel strax över 50 procent.
Värdet av stöldgodset som förs ut ur landet uppgår till flera miljarder varje år, men ligornas härjningar kostar mer än så, dundrade LRF:s ordförande Palle Borgström ifjol.
Misstänkt stöldgods måste snabbt kunna stoppas vid gränsen och tidigare förövare hindras från att komma hit igen. Polisen, kustbevakningen och tullen levererade i början av året en uppdragsrapport efter ett par års utökat samarbete mot bland annat stöldligor. Till slutsatserna fogades en tio sidor lång redogörelse till regeringen om behovet av ytterligare åtgärder. I veckan höjde Tullverket rösten för behovet av ny, sammanhållen smugglingslag.
Regeringen lovade redan i februari att Tullverket skulle få större befogenheter att stoppa och hindra stöldligor. Den har fortfarande att leva upp till det löftet. Den sista september kom ett tillkännagivande från en riksdagsmajoritet till regeringen. Kravet på utökade befogenheter för tullen ströks under återigen. Löften är lätta, faktiska leveranser räknas.