Under tisdagsmorgonen färdades den så kallade nådiga luntan från finansdepartementet till riksdagshuset. Finansminister Elisabeth Svantesson vandrade traditionsenligt den 400 meter långa budgetpromenaden för att överlämna regeringens budgetproposition.
Höstbudgeten medför en rad nedskärningar inom kultursektorn. Parisa Liljestrand, kulturminister, presenterade en minskning på 1,1 miljarder till skillnad från förra året. Regeringen halverar också det nationella anslaget till kulturskolan, vilket innebär en sänkning från 200 miljoner till 100 miljoner. Det kunde man ha låtit bli. Därtill slopas fri entré på statliga museum från och med årsskiftet, vilket mött kritik från flera håll.
Fri entré på statliga museer återinfördes år 2016 av regeringen Löfven. Den så kallade entré-reformen var tänkt att tillgängliggöra kulturen för fler och locka grupper som annars inte skulle besöka museerna. Möjligheten att ta del av det svenska kulturarvet skulle inte vara en klassfråga. Under förra mandatperioden stod den fria entréavgiften orörd, men inom ramen för Tidösamarbetet har Liberalerna nu fått ge efter.
Museibesöken ökade visserligen kraftigt till följd av satsningen, men ökningen utgjordes främst av de som redan besöker museer: stockholmare och utländska turister. Entré-reformen har alltså lett till att de som redan har råd att gå på museum gör det lite oftare, medan de som inte har råd att gå på museum får bekosta subventionerna med skattepengar.
Faktum är att bland de 18 museer som berörs, ligger 16 i Stockholms innerstad. Detta kan jämföras med att det i Sverige finns totalt 1500 museer. Bland dessa finns museer som drivs i privat regi av stiftelser, hembygdsföreningar, ideella föreningar och andra eldsjälar, exempelvis Skärgårdsmuseet i Gamla Oxelösund och F11 Museum på Skavsta. Fri entré för statliga museer ger skeva konkurrensvillkor för privata museer, som redan har det svårt att hålla igång sin verksamhet. Därtill finns länsmuseer, som länge har varit underfinansierade. Senast förra året varnade riksantikvarieämbetet om länsmuseernas ekonomi.
Riksrevisionen genomförde dessutom en granskning av entré-reformen år 2019 som visade på stora problem. Reformen finansierades med ett anslag på strax under 100 miljoner kr, vilket inte räckte till för att kompensera för de faktiska kostnaderna. Ett ökat besökarantal ledde till att ett anslag baserat på tidigare års besöksstatistik var för litet. Det har lett till en ytterligare ansträngd ekonomisk situation för de statliga museerna.
Att den fria entréavgiften tas bort är alltså mycket välkommet. Inte nog med att systemet varit underfinansierat och saknat stad-land-perspektivet. Stockholmarnas söndagsnöjen ska inte täckas av statsbudgeten, eller behöva bekostas av småbarnsfamiljen som inte ens har råd att ta sig till Stockholm.
Något som hade varit ännu bättre, är dock om låginkomsttagarna hade fått mer pengar i plånboken och därmed mer egenmakt genom sänkt skatt. Tyvärr ekar högerregeringens höstbudget tom på skattesänkningar för vanligt folk.