I måndagens SN (16/11) kunde ni läsa om hur trenden med stigande priser för bostäder utanför centralorter är tydlig i hela Nyköpings kommun. Smittskyddsåtgärder och medföljande kris har visat på fördelarna med att bo mindre tätt, med tillgång till eget transportmedel.
Prisuppgången är mer än en smittskyddseffekt. Efterfrågan på bostäder – även bostadsrätter utanför större tätort – stiger med ett relativt prisvärt utbud, med tillgänglighet och framkomlighet. Där "det nära" sträcker sig över större ytor och vardagsregioner förstoras, är många människor på liten yta inte den förhärskande framtidsvisionen. En växande efterfrågan på boende i Sörmland har aviserats under ett antal år.
Det är sällan någon köper ett obekvämt boende bara för att få komma bort från stadens och förorternas trängsel. Den stadsnära landsbygden växer nu för att den erbjuder ett större utrymme i förhållande till andra, och ofta en närhet till skog och mark. Men samtidigt med service och handel på rimligt avstånd i tid, med bil räknat. Detta hänger ihop.
Att Stavsjö, på länsgränsen till Östergötland, hamnar i särskilt fokus påverkas av utbudet av nybyggda hyresrätter som har kommit till. En stor sak på en liten ort. Det är en direkt följd av ett målmedvetet lokalt arbete för landsbygdsutveckling. Värdet av flyttkedjor på landet blir här tydligt. Precis som det sägs i SN-artikeln, växer Stavsjö för att intresset för att bo relativt nära en stad som Norrköping, också ökar. Stadslivet är där, på bekvämt avstånd.
Vad gäller den lika tydliga efterfrågan på boende i Tystbergatrakten handlar detta om något snarlikt, från Stockholmsområdet sett. En längtan bort men inte långt bort.
De senaste åren har fler flyttat ut från Stockholms län än in. Det märks i våra trakter. Ofta är det barnfamiljer som aktivt väljer en mindre dyrköpt men annorlunda boendemiljö för sig och sina barn än den förtätade förorten.
Detta ska sättas i relation till en annan i artikel i samma måndags-SN. Nyköpings kommun behöver tillföras mer än 360 bostäder om året under minst fem år. Efterfrågan är så pass stark. Våga se att detta gäller hela kommunen, inte bara staden.
Närmar sig det förtätades förtätning vägs ände? Inte nödvändigtvis för det mest centrala, men i områdena utanför verkar något förändras. Storstaden har sin egen logik, halvstora och mindre städer en annan.
Befolkningstillväxten i östra Sörmland kan inte bara handla om att fler ska bo på allt mindre yta i de största tätorterna. När Nyköpings kommun blickar mot 2040 har landsbygden – efter många års argumentation för förändring – fått ett eget utrymme i översiktsplaneringen. Platser som Vrena, Stavsjö, Nävekvarn och Tystberga ges en viss uppmärksamhet, liksom de mer stadsnära mindre orterna som Bergshammar och Svalsta. Och en plats som Sjösa är snart en ny stadsdel, längs en kuststräcka som också kan utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Att inte fastna inom stadsgränsen i sökandet efter det smarta och hållbara är så viktigt. Med god infrastruktur – fysisk och digital – kan annan befolkningstillväxt också spira.
Småskaligt har ett eget samhällsvärde. För att Sörmland ska växa på ett attraktivt sätt behöver mindre orter, byar och liknande också uppmärksammas för sina tillgångar. Mycket av detta börjar i kommunens egna planer – med en grundläggande insikt om att alla inte längtar efter samma centrala lägenhet.