Ekot berättar att närmare 16 000 svenskar har så kallad post-covid, eller långtidscovid, svåra följdeffekter efter själva sjukdomen. Eftersom sjukdomen är ny är kunskaperna om följderna begränsade. Problemen varierar i grad, mellan lättare och svårare, i form och tid.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har presenterat en tiopunktslista för hur kampen mot långtidscovid. Där kommer behovet av behandlingar för hjärnans och nervsystemets funktioner högst upp, för att möta hjärntrötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter, domningar och huvudvärk.
När hjärnan tröttnar, skallen inte gör som man vill, är det närmast ordagrant ett helvete. Lidandet som sådana följdeffekter innebär är inte svårt att förstå. Att motmedlen – hur en bra rehabilitering bör utformas – rankas lika högt som problemet är naturligt. Därefter pekar SBU på behovet att reda ut vilken behandling som är effektivast mot en långvarig nedsättning i andningsförmåga/syreupptagningsförmåga eller andningsuppehåll.
Studier baserade på patienter i Storbritannien, USA och Sverige visar att ungefär en av 20 patienter har fortsatta covid-effekter efter åtta veckor. För en av 50 är det fortfarande så efter tolv veckor.
Ju fler som undviker att bli smittade och i stället kan få vaccin, desto bättre. Att minimera smittspridningen är fortsatt ytterst relevant. Risken att få följdbesvär av covid-19 verkar öka med ålder, men också med faktorer som svårare övervikt och astmaproblem. Återigen verkar män drabbas i högre utsträckning än kvinnor.
Variationen i symptom och varaktighet talar för en mycket individualiserad rehabiliteringskedja och anpassad arbetsmiljö. Att få möta förståelse i alla led, från vården och Försäkringskassan till arbetsgivaren.