Fokus på fysiska böcker för inlärning har ökat. Det är bra.
Studenter har svårt att navigera i böckernas värld och saknar grundläggande allmänbildning. Flera dras dessutom med ett bristande ordförråd – vilket i sin tur påverkar deras förmåga att tillskansa sig ny kunskap. Lärarnas vittnesmål i en uppmärksammad artikel i Sydsvenskan är nedslående läsning. Dessvärre gäller det inte gymnasiet – nej, inte ens högstadiet. I stället undervisar lärarna på universitetsutbildningar med en i många fall en hög betygströskel (11/11).
Det gäller så klart inte alla studenter, men flera intervjuade lärare vid Lunds universitet vittnar om en växande läskris på landets lärosäten. Elisabeth Friis, lektor i litteraturhistoria, är en av dem som kommer till tals. Hon slår fast att många av hennes studenter kämpar med att läsa längre texter och har svårt att få en överblick över kursmaterialet.
Problemet är långt ifrån ett isolerat fenomen bland humaniorastudenter. En annan lärare, denna gång på arkitektprogrammet, berättar att han har tvingats sänka ribban för vad som anses vara godkänt i skriftliga prov. En tredje, vid institutionen för strategisk kommunikation, påpekar att undervisningen har anpassats så att studenterna inte längre kan undvika att läsa kurslitteraturen.
Nyligen kallade utbildningsminister Johan Pehrson (L) till ett möte med bland annat företrädare för flera universitet för att samtala om läskrisen (11/12). Att först bilda sig en uppfattning om vidden av problemet är klokt. Diskussionerna behöver dock följas upp med politisk handling.
Ett ökat fokus på läsfrämjande insatser, ett lyft för lärarutbildningen och en tydligare inriktning på läs- och skrivträning från tidiga år, är några nödvändiga åtgärder. Ett annat förslag som är på väg att bli verklighet är att sätta "riktiga" böcker i första rummet. Flera studier har visat att läsning av fysiska böcker och övningar med papper och penna är överlägsna för inlärningsförmågan, särskilt för yngre barn.
På tok för många skolor har valt att förlita sig på skärmar, paddor och liknande hjälpmedel, trots att dessa är sämre på att träna upp nödvändiga färdigheter.
Det här bra grejer, förutsatt att den som läser också förstår.
"I dag tar många till sig kortare informationssnuttar i stället för att läsa längre textsjok", säger Cathrine Norberg, vicerektor på Umeå universitet, till SVT.
Många av de studenter som tar sina första kliv in i en föreläsningssal saknar rätt förkunskaper. Det får värre följder än enstaka omtentor och en svagare inlärning.
På samhällsnivå väcks en mer allvarlig fråga: Vad händer med ett demokratiskt samhälle där en till synes allt större andel av medborgarna saknar förmågan att kritiskt granska och värdera information?
Informationssnuttar räcker inte långt.