Synpunkterna från berörda hushåll, näringsverksamheter, kommuner och länsstyrelse är många på Vattenfalls planerade två nya kraftledningar från Hedenlunda i Flens kommun till Oxelösund, via Katrineholms och Nyköpings kommuner. Många berörs, många påverkas.
Mer elkraft behövs i hamnstaden när SSAB ska byta ut de tillverkningsprocesser som är beroende av fossila bränslen. Det kräver mycket mer el. Med större överföringsmöjligheter genom Sörmland stärks SSAB:s förutsättningar att producera sitt specialstål på mer hållbart, mer klimatvänligt sätt.
Kraftledningen är utan tvivel ett angeläget projekt. Frågan är bara hur den ska dras, till vilket pris.
En grundläggande fråga är om ledningarna ska dras i luften, i ledningsgator, eller om de ska grävas ned och därmed ta mindre yta i anspråk ovan jord. Det är dyrare att gräva ned än att dra i luften. Det ger en sämre tillförlitlighet och det är svårare att underhålla och felsöka det som ligger nedgrävt, menar Vattenfall i sin samrådsredogörelse. Där samlas synpunkter och energiföretagets svar.
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, resonerar på ett annat sätt. Kraftledningarna dras genom områden som är direkt kopplade till sörmländsk jordbruks- och skogsproduktion. LRF vill därför se markledningar i så stor utsträckning som möjligt - där det inte går att dra via redan befintliga ledningsgator. Jordbruket och skogsbruket är viktiga aktörer i arbetet för att skapa ett mer hållbart samhälle, med fler förnyelsebara produkter och lösningar som kan ersätta det fossilberoende. De gröna näringarnas produktionskraft är av direkt samhällsintresse, precis som strömförsörjning och en hållbar industrisektor.
Det mesta talar för att vi i framtiden behöver mer energi, mer el till mycket. Det betyder fler ledningar på fler platser för att öka överföringskapaciteten till stora delar av vårt land – från vattenkraft, kärnkraft, sol- och vindkraft med mera. Intressekonflikterna mellan kraftföretag och de andra viktiga framtidsverksamheter som berörs, lär synas på många håll. Dragningen genom sydöstra Sörmland är bara ett exempel på vad som väntar. Det ligger i samhällets intresse att begränsa de återkommande konfliktytorna. Även om det skulle kosta mer för kraftbolagen.
Det finns inga enkla svar, bara kniviga avvägningar.
Markledningar bör bli det normala, nya luftledningsgator undantag. Med minsta möjliga intrång på boende, jord- och skogsbruk. De negativa effekterna för felsökning och underhåll måste samtidigt motverkas så långt det är möjligt. Det blir därmed dyrare att utöka kraftöverföringen och vissa driftsrisker växer. Samtidigt ger det mer utrymme för de gröna näringarna att få ut det mesta av sina förnyelsebara tillgångar. Med markledningar som standard skulle kommuner och regioner också få större möjligheter att planera för tätortstillväxt på utrymmeseffektivt sätt, utan att tvingas freda fler breda korridorer.