Trafikverket pekar på svårigheter att hålla tillräckligt hög takt i underhållet. Då måste politiken hitta sätt att överbrygga problemen, inte dra ned på ambitionerna.
Var fjärde bilväg i landet är i dåligt skick. Räls, växlar och signalsystem likaså. Det går i dag fortare att köra en vältrimmad A-traktor än att åka tåg på den tvåhundraåriga rälsen som går de blotta fem milen mellan Härnösand och Sundsvall.
Innan någon kan måla upp visioner om nya storprojekt måste den tråkiga delen om underhåll stökas av. Därför kommer nu Trafikverket att få det maximala belopp som verket har bett om: nästan 1 200 miljarder kronor.
Enligt statsminister Ulf Kristersson ska det vara den största infrastruktursatsningen på 15 år. Regeringens ribba för ”historisk satsning” och ”den största i modern tid” må kännas låg – var inte 2009 ganska nyss? Men Trafikverket menar att det knappast kan ta emot mer pengar. Det finns en bortre gräns för hur mycket vägunderhåll som myndigheten tror sig klara under en viss tid.
Därför är det svårt att kritisera den regering som ger infrastrukturen maximal utdelning över en lång tid framöver. Men frågan är om ens max räcker.
När det kommer till infrastruktur har landet kommit till ett läge som bara kan jämföras med den samhällshotande gängkriminaliteten. Politikerna behöver vända på varje sten. Endast ”Allt! Genast!” är gott nog.
Trafikverket pekar på svårigheter att hålla tillräckligt hög takt i underhållet. Då måste politiken hitta sätt att överbrygga problemen, inte dra ned på ambitionerna. Svenska vägar har nämligen blivit en tids- och tillväxttjuv. Decennier av bristande vägunderhåll har lett till att Trafikverket har nödgats sänka hastighetsgränser över hela landet.
Det är olika underhållskrav på en 90-väg och en 80-väg, Det har varit ett smidigt sätt att spara pengar.
Här är ett utdrag ur Trafikverkets plan för underhåll fram till 2027. Även om regeringen lägger till mer pengar för underhåll måste också förmågan att bygga mer öka.
Varje onödig minut bakom ratten är tid som hade kunnat vara arbetstid eller återhämtning. Varje trafikants extra minuter blir totalt många miljoner minuter och många miljarder i samhällsekonomiska kostnader. Enligt en undersökning utförd av Transportföretagen från 2022 spenderade svenskarna 2,53 miljoner fler timmar i bil per år mellan åren 2011 och 2020 som en följd av Trafikverkets hastighetssänkningar. Ännu ett ovälkommet hinder för liv på lands- och glesbygd, dåligt för arbetslivet och potentiella skatteintäkter.
Den kommande nationella planen för transportinfrastruktur behöver är en öppning för ytterligare satsningar från näringslivet. Ny infrastruktur kan sjösättas med hjälp av privat finansiering. Viljan finns redan. Förra året broderade Jacob Wallenberg ut idén i en intervju med Dagens Industri. Sedan dess har Svenskt Näringsliv lobbat vidare med tre konkreta planer. Kapitalet finns också, inte minst i de stora pensionsfonderna. Finns den politiska viljan?