Mellan 2011 och 2013 läste Connie Askenbäck kandidatutbildningen Analytical Finance vid Mälardalens högskola. Då Sverige införde terminsavgifter för studenter utanför EU, EES och Schweiz 2011 behövde hon som amerikansk medborgare betala för studierna.
Utbildningen visade sig vara undermålig. Studenter vittnar om flertalet lärare med så bristfälliga kunskaper i både svenska eller engelska att undervisningen ibland fick ersättas av stenciler. Under en kurs i programmering saknades datorer och studenter fick sitta på golvet i brist på sittplatser. (DN 20/4 2015)
Kritiska studenter fick inget gehör från ledningen för sina klagomål, men kvitto på utbildningens omfattande brister kom när Universitetskanslersämbetet underkände utbildningen med hänvisning till att den inte levde upp till fyra av fem examensmål. Utan omfattande åtgärder skulle högskolan förlora sin examensrätt.
Högskolan levererade inte utbildningen som utlovats, och Askenbäck krävde följaktligen tillbaka de 170 182 kronor som hon fått betala i terminsavgifter. Den här historien borde ha slutat här, men högskolan avvisade kravet med hänvisning till avsaknad av lagstöd. Då hörde hon av sig till Centrum för rättvisa, en ideell juristbyrå som tar strid i rättighetsfrågor med fokus vid principiellt viktiga fall.
Med Centrum för rättvisa som ombud stämde Askenbäck högskolan och i tisdags kom domen från Västmanlands tingsrätt. Högskolan ska betala både ersättning för rättegångskostnader och terminsavgifter ska betalas tillbaka med ränta. Det är principiellt viktig dom, för det klargör att den som betalar för en tjänst ska förvänta sig att samma avtalsregler gäller oavsett om utföraren är privat eller statlig.
Att som enskild driva rättsprocesser för att utkräva sin rätt när det offentliga begår övertramp kan dock bli ett kostsamt projekt. Högskolan krävde Askenbäck på en halv miljon kronor i rättegångskostnader. Få har möjlighet att driva ett sådant fall på egen hand. Därav behovet av organisationer som Centrum för rättvisa.
I Sverige är denna form av verksamhet, som drivs av idealitet och försöker försvara enskildas rättigheter gentemot stat, kommuner och myndigheter, ett tämligen nytt fenomen. När byrån bildades 2002 var den det första av sitt slag i Sverige. Ssedan dess har de granskat missförhållanden i tusentals fall och agerat juridiskt ombud i ett hundratal.
Möjligheterna har också förbättrats då skyddet för fri- och rättigheter stärktes när Sverige inkorporerade Europakonventionen och anslöt sig till EU-rätten. Det ger ett konstitutionellt skydd mot politiska övertramp, men också mot tvivelaktiga lagtolkningar och rättsliga vakuum.
Det senare är fallet Askenbäck ett tydligt exempel på. Lagstiftningen hängde inte med när terminsavgifter infördes 2011. Högskolorna började sälja en tjänst, men tog inte konsekvenserna av förändringen. Och många utbytesstudenter hamnade i rättsligt limbo. Då är det tur att det finns organisationer som utan kostnad går in och tar den rättslösas parti.