Den som besöker Miljöpartiets hemsida möts av stora rosa bokstäver som skriver: ”Den grönaste budgeten i historien – regeringen satsar för planeten och framtiden”. Ser man till kronor och ören har partiet rätt. Ingen tidigare budget har lagt så mycket pengar på miljösatsningar. Fullt utbyggda uppgår de nya satsningarna till närmare 10 miljarder årligen. Frågan är vad vi får för pengarna.
Att likställa höga offentliga utgifter med bra politik är klassisk vänsterretorik. Men bakom regeringens gröna siffror döljer sig röd utgiftspolitik med tveksam miljönytta. När Konjunkturinstitutet granskade regeringens satsningar dömde de ut mer än två tredjedelar av satsningarna som verkningslösa.
En stor del av pengarna går till det så kallade Klimatklivet. Det är ett riktat bidrag till kommuner och regioner som genomför miljösatsningar. Riktade statsbidrag har stora baksidor. De skapar administration i kommunerna genom krav på både ansökningar och utvärderingar vilket gör att stöden riskerar att gå till främst större kommuner. De korta tidshorisonterna innebär också att det inte finns någon möjlighet att skapa långsiktighet i verksamheten, vilket gör dem än mer svårtillgängliga för mindre kommuner. Konjunkturinstitutet har dessutom pekat på stödet till stor del kommer gå till satsningar som ändå skulle bli av.
Andra satsningar i budgeten är bland annat en statlig subvention av elcyklar med 25 procent och ett så kallat Industrikliv. Billigare elcyklar går säkert hem hos Miljöpartiets kärnväljare i Stockholms innerstad. Hur det ska hjälpa klimatet är inte lika tydligt. Det är också svårt att tänka sig en subvention som tydligare skulle gå till den redan köpstarka medelklassen.
Industriklivet är inspirerat av Klimatklivet, men är riktat mot industrier i stället för kommuner och regioner. Precis som för Klimatklivet har Konjunkturinstitutet dömt ut satsningen som ineffektiv. Problemen riskerar dock mycket allvarligare. Eftersom de statliga pengarna riskerar att gå till satsningar som ändå skulle bli, så kommer satsningen i praktiken bli en subvention till smutsiga industrier.
Lägger man ihop alla de satsningar som Konjunkturinstitutet dömt ut summerar det till över 7 miljarder kronor – en klar majoritet av regeringens miljösatsningar. Det är stora pengar att slösa bort, och ett anmärkningsvärt dåligt betyg för en regering som säger sig ta miljön på allvar.
I sin iver att göra av med mycket pengar verkar regeringen ha missat det övergripande målet i miljöpolitiken: att minska utsläppen och förbättra vår miljö. Det låter väldigt bra att prata om historiska satsningar. Bättre vore dock om de kunde visa upp historiska resultat.
Isak Trygg Kupersmidt