Stärkelsefabriken utanför Stigtomta som tidigare drevs av företaget Ecostarch AB står nu övergiven och ett tiotal EU-migranter har bosatt sig i husvagnar på fabriksområdet. Fabriken ligger avskilt, men flera boende i närheten har inkommit med klagomål på olägenheter. Fabriksägaren har försökt få de olovliga bosättarna avhysta från platsen, men hittills utan framgång. Runt månadsskiftet var polis på plats, men gjorde inget ingripande.
– Det hände ingenting, så då fick vi ta vägen via Kronofogdemyndigheten. Konstigt kan jag tycka, men så är det, berättade Per-Magnus Johansson, VD för bolaget som äger marken i en intervju med SN (18/7).
I ansökan om avhysning till Kronofogden, menar bolaget också att skadegörelse har förekommit och att el ska ha utnyttjats. I gruppen ska också finnas småbarn. Kronofogden lyfter dock fram att en stor bevisbörda ligger på markägaren. Den nuvarande informationen räcker inte för avvisning.
Senaste åren har historierna avlöst varandra om markägare som försökt avhysa olovliga bosättare, men där myndigheterna svarat med handfallenhet. I höstas gjorde SVT:s Uppdrag Granskning ett reportage om Industriområdet Norra Sorgenfri i Malmö där uppemot 400 personer hade slagit läger utan tillstånd. Kronofogden kunde inte kräva någon avvisning utan identifiering, vilket polisen i sin tur inte kunde hjälpa till med.
I dag måste nämligen den som ansöker om avhysning hos Kronofogden först identifiera alla som bosatt sig olovligen, vilket lätt får absurda konsekvenser, så också i Malmöfallet.
Till slut var det kommunens miljönämnd som tog beslutet om avhysning, till följd av den omfattande nedskräpningen och vanskliga sanitära situationen. Notan för saneringen som landade på 375 000 kronor? Den skickades till markägaren.
Det råder ingen tvekan om att det handlar om fattiga och socialt utsatta människor, men skyddet av egendom måste gälla även när den som slagit läger utan tillstånd lever under prekära förhållanden. Det ansvar och de kostnader som läggs på enskilda markägare är samtidigt helt oacceptabla. Grundläggande rättsprinciper måste efterföljas.
Snart blir det förhoppningsvis ändring på det. I maj överlämnades en utredning, med flera välkomna förslag på lagändringar. Identifiering ska inte längre vara ett krav för avhysning, och den nuvarande avgiften på 600 kronor som markägare får betala per avlägsnad person föreslås ersättas av en engångsavgift på 5 000 kronor.
Det går att ifrågasätta varför markägare ska åläggas en kostnad för att få sin äganderätt respekterad. Senaste årens handfallenhet från ansvariga myndigheter är också anmärkningsvärd. Det är tragiskt att vi hamnat i en situation där medborgare lämnas i sticket när de fått sin grundlagsskyddade äganderätt åsidosatt. Viktigast är dock att det blir ett slut på det rättsliga limbo som många markägare tvingats in i.