Julledigheten – en av järnvägens storhelger närmar sig. Från norr till söder ska människor vallfärda till nära och kära.
Efter en lång vinter med inställda tåg sjönk förtroendet för SJ i våras till rekordlåga nivåer. Det gjorde att företaget behövde storsatsa för att svenska folket skulle våga lita på dem igen. Utöver tekniska fel på tågen bidrog snö, kyla och bristande järnvägsunderhåll till att tågens punktlighet lämnade mycket att önska.
Inför den här vintern har därför SJ satsat stort. Bland annat på en ökad reparationsförmåga, fler nya tåg i trafik, bättre kommunikation med resenärerna och en vinteranpassad tabell. Kan SJ tina upp isiga tåg snabbare kommer det såklart bidra till bättre punktlighet, men ska SJ och andra tågbolag köra tåg i ett land som Sverige, då behöver man också en järnväg som underhålls väl.
Högtid som vardag ska resenärer kunna lita på att tågen går, helst i tid. Än så länge är svensk järnväg skör. Minsta väderomslag kan ställa till det, rejält. Inställda och försenade avgångar är periodvis mer regel än undantag.
Järnvägen är hopplöst nedprioriterad. I en granskning av Dagens Nyheter konstaterade man att järnvägens underhållsskuld ökar med 400 000 kronor per timme. Med nuvarande investeringstakt kommer det att ta 350 år att beta av den. SJ:s vd Monica Lingegård konstaterar att man är på väg mot en nationell härdsmälta (DN 21/7).
Resandet på järnväg har fördubblats på 30 år men järnvägsnätet har inte byggts ut. Punktligheten är sämre än någonsin. De politiska satsningar som har aviserats har alla varit för små i förhållande till behovet.
En välfungerande järnväg är avgörande för att människor ska kunna ställa om och välja tåget framför bilen. I Sverige borde tåget vara det optimala färdsättet, särskilt vid storhelger där trafiken ofta är tung på vägarna. Men när avgångar är försenade, ställs in eller inte går att lita på, då är lockar inte tåget.
Den nuvarande regeringen hävdar att den gör en historisk satsning på järnvägen. Problemet är bara att alla tidigare satsningar varit undermåliga. Att vara lite bättre än sämst betyder inte att det är tillräckligt. För att någon effekt ska märkas måste arbetet prioriteras upp och satsningarna riktas rätt.
Tågbolagen får ofta klä skott för bristande infrastruktur och eftersatt underhåll. Men det är inte helt rättvist. Granskningen i Dagens Nyheter visade att när Trafikverket upphandlat metoder för upprustning har man valt bort snabba sätt att rusta upp på och i stället valt enkla långsamma metoder. Regeringar för många mandatperioder framöver behöver prioritera en upprustning av järnvägen och ställa tydligare krav på ansvarig myndighet för vilket resultat man förväntar sig och när.
Julen står för dörren. Den bästa – och överraskande – klappen som Sveriges tågresenärer kan få är tåg som går i tid.