Punktligheten i kollektivtrafiken med buss är cirka 50 procent i Nyköping, Trosa, Gnesta och Oxelösund. Det är allt annat än bra. Samtidigt är det så att det är först i kommande avtalsperiod, från augusti 2019 och tio år framåt, som trafikens förmåga att hålla tiden kommer att påverka ersättningen till bussbolaget, vilket ni kunde läsa om i lördagens SN (17/11).
I och med detta blir det viktigt med stort V att bussen är punktlig. Tidigare kan man säga att det mer har varit ett önskemål. Tidtabell och faktisk resa bör ju överensstämma i rimlig mån.
Med sörmländska mått mätt är det så att bussen inte anses vara punktlig om den avgår mer än en minut för tidigt eller tre minuter för sent från startpunkten, samt om den kommer fram till ändhållplatsen mer än tre minuter försenad. Det kan alltså svaja lite längs med sträckan, bara start och målgång håller tiden.
Punktlig kollektivtrafik är ett av de argument som betyder mycket för att kunna erbjuda kollektiva resor som kan ersätta bilen till arbetsplatsen, för den som så vill och önskar. Det gäller att tiderna håller och att passagerarna når sina destinationer. Ni som läste i SN (17/11) om Tystbergabon Joakim Berndes inser raskt hur svettigt det kan vara att försöka samordna buss- och tågpendling från landsbygd och mindre tätort. Förutsättningarna för detta behöver bli bättre.
I takt med att behovet av kollektivtrafik växer ökar också leveranskraven på punktlighet, flexibilitet och praktisk kundnytta. I det kommande avtalet för busstrafiken är en fjärdedel av ersättningen till utföraren baserad på punktlighet samt på ett mått på hur nöjda kunderna är, Nöjd kundindex.
I sammanhanget finns en sak att hålla i minnet. Om en buss på en delsträcka blir försenad av något skäl och några passagerare missar en anslutning med knappt om tid längs vägen, då kan bussarna faktiskt komma fram i tid samtidigt som en del av passagerarna blir försenade. Punktligheten säger alltså inte allt, alltid.
I delårsrapport 2 för 2018 från Sörmlands kollektivtrafikmyndighet finns en hel del positiva indikationer. Att fler sörmlänningar använder sig av kollektivtrafiken är bra. Antalet resande i Sörmland visar, enligt delårsrapporten, upp en ökning på nio procent under 2018. Den enskilt starkaste förklaringen är att skattebetalarna stod för kostnaden när skolelever fick åka avgiftsfritt under sommarlovet. Det var del av den avsatta regeringens valfläsk i somras. Om man räknar bort dessa elevers resor är ökningen i stället tre procent.
Apropå skattesubventioner kan det också vara på sin plats att notera att stadstrafiken med buss, enligt Sörmlands kollektivtrafikmyndighets trafikbokslut för 2017, har den största subventionen, cirka 30 procent om skolkorten räknas bort. Den regionala och lokala landsbygdstrafiken har en subventionsgrad på 23 respektive 12 procent.