De senaste decennierna har inneburit en kraftig framväxt av svenska mikroproducenter. Bara av bryggerier finns det nu ungefär 250 stycken, vilket kan jämföras med 1990-talets början då bryggerierna var runt 20 till antalet. Men det är också destillerier, musterier och vingårdar som växer fram, varav många utgör populära besöksmål med visningar och provningar. Många är dessutom små producenter som inte har de ekonomiska möjligheterna att sälja sina produkter på Systembolaget. Oavsett är det inte möjligt för besökare att köpa med sig en flaska eller två hem. Nu blir det skillnad på det, i vilket fall i Norge där det sedan den 1 juli är fritt fram att köpa dryck som vin, cider eller mjöd direkt från gården. Det gör att Sverige nu står ensamt kvar bara bland våra grannländer, och som det enda landet i hela EU där gårdsförsäljning är förbjudet.
Sverige har sedan EU-inträdet haft undantag för Systembolagets monopol. Därför har det länge hävdats att undantaget skulle vara oförenligt med försäljning direkt från producent till konsument. Sedan 1995 kombinerar dock Finland och nu även alltså Norge detaljhandelsmonopol på alkohol – Alko- respektive Vinmonopolet – med gårdsförsäljning. Trots att båda ingår i EU:s inre marknad.
Två statliga utredningar har gjorts om gårdsförsäljning. Den första 2009 som en del av översynen av alkohollagen. Utredaren valde då att inte lägga fram ett förslag, eftersom gårdsförsäljning skulle kunna stå emot EU-kravet på likabehandling av utländska producenter. Året därpå presenterades dock en utredning om specifikt gårdsförsäljning, som också lade fram ett förslag förenligt med EU:s krav. EU-kommissionen har också i ett skriftligt svar på en fråga från Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) givit samma besked. Det verkar alltså inte finnas några större hinder för Sverige att införa gårdsförsäljning, om det görs på rätt rätt.
Där det inte finns juridiska svårigheter finns det dock brist på politisk vilja. En ovilja som visat sig oavsett om motståndaren för tillfället varit taxfree-shopping, lådvin eller lördagsöppet på Systembolaget. Trots att det mest gjort det smidigare och bekvämare, utan att alkoholskador och alkoholrelaterad dödlighet verkar ha ökat. Det finns en rädsla för att varje liten liberalisering ska utarma den svenska alkoholpolitiken. Som att det viktigaste var att hålla fast vid politiken, och inte vad den för med sig.
Det blir särskilt tydligt i frågor som gårdsförsäljning. Två decennier av erfarenheter från Finland visar inte på några folkhälsopolitiska orosmoment. Gårdsförsäljning skulle dock kunna göra stor skillnad för de många företag som bidrar till besöksnäringen, svensk dryckeskultur och en levande landsbygd. En bra början vore att precis som när lördagsöppet på Systembolaget infördes i början av 00-talet göra några län till pilotlän. Det vore ett litet, men viktigt första steg för att ge svenska producenter samma förutsättningar som producenter i våra grannländer.