Vad menar vi egentligen med integration? Och hur underlättar vi vägarna till arbetsmarknaden? Det var två övergripande teman under torsdagen och den första dagen av "samtalsfestivalen" Forum Nyköping. Frågor om integration har länge stötts och blötts i en infekterad debatt om hur arbetsmarknaden och våra system kan bli bättre skapta för att hantera ut utmaningen. Samtalsfestivalen lyckas dock bjuda på flera bra samtal, mellan gäster från politik och akademi till näringsliv och civilsamhälle.
Khalid Khayati, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, gav under sin presentation bilden av dagens debatt som väldigt polariserad, där utgångspunkten antingen är en ensidig vikt vid humanitet eller en ensidig problematisering av migration och integration. Själv ser jag snarare tecken på nyansering. Forum Nyköping tar, i vilket fall hittills, flera steg i den riktningen. I det stora hela får vi faktiskt varken önsketänkande eller en enkelriktad problembild.
Om målbilden verkar det råda närmast enighet, och åhörarna bjuds på samtal som berör stora samtidsutmaningar som behöver ges svar på. Flera av talarna lyfter fram svensk likhetssträvan som ett problem. Hur mycket olikhet kan vi acceptera och vem låter vi fatta besluten? Ska LO fatta beslut om människor ska få jobba för en lön på 13 000 kronor i månaden, eller ska vi överlämna de besluten till de som fattat dem i första hand? frågar Tove Lifvendahl, politisk redaktör på Svenska Dagbladet, retoriskt. Och hur öppna är vi egentligen för andra levnadssätt än de vi är vana vid? Inte särskilt, menar historikern Lars Trägårdh.
Mest uppfriskande är dock frånvaron av navelskådande. Vi pratar annars gärna om svenska modeller och våra egna särpräglade lösningar som om andra länder aldrig möter samma utmaningar med större framgång. Det finns skäl att se hur andra tacklats med det vi inte har. Integration är verkligen inget undantag.
Benny Carlsson, ekonomhistoriker vid Lunds universitet, har studerat hur integrationen av invandrare från Somalia – den grupp som har svårast att etablera sig på svensk arbetsmarknad – fungerar på andra platser. Vi får betraktelser från Minnesota, där arbetslösheten är låg och entreprenörsandan stor, särskilt bland somaliska kvinnor. Från Pieter Bevelander, professor i internationell migration vid Malmö Högskola, får vi höra hur det ser ut i Kanada, där civilsamhället tar en helt annan roll i flyktingmottagandet. Kanske behöver politiken ibland bara ta ett steg eller två tillbaka.
Uppenbart är att det finns mycket att lära av andra, men också att inte låsa fast sig vid gångna tiders lösningar. En modern arbetsmarknad kan inte omges av regelverk från en tid då guldklockan var målet. Då måste vi också våga se över rigida regelverk och sammanpressade lönestrukturer som i dag för med sig mer skada än nytta.
Vi pratar gärna om svenska modeller och våra egna särpräglade lösningar som om andra länder aldrig möter samma utmaningar med större framgång.