Att lära sina barn om kroppslig integritet och att säga “stopp min kropp” har blivit en självklar del i modern barnuppfostran. Samtycket ska inhämtas för varje klapp eller kram från någon annan människa. Ingen ska kunna tvinga någon att göra något med sin kropp som de inte vill. 

Grundsatsen i detta kan framstå som självklar, men faktum är att många som föder barn uppfattar att de påtvingas medicinska ingrepp som de inte vill ha. Det kan både vara farligt och strider mot den grundlagsskyddade rätten till kroppslig integritet.

Förlossningsvården är en laddad fråga. Hur många barnmorskor ska arbeta per födande? Hur långt ska en gravid kvinna behöva åka till närmaste BB? Är det helt omöjligt att ha en sommar utan att gravida är rädda att behöva föda på en sjukhusparkering? Sådant handlar om finansiering och politiska prioriteringar. 

Andra problem handlar mer om respekt än resurser. En aktuell studie från Skånes universitetssjukhus visar att enbart 17,6 procent av de 2 200 kvinnor som svarade hade gett sitt samtycke till samtliga ingrepp som de genomgick under förlossningen. Det betyder alltså att den stora majoriteten av födande utsätts för interventioner mot sin vilja. En födande kvinna ska äga sin kropp – i Skåne såväl som i Sörmland.

Myndigheten för vård och omsorgsanalys har konstaterat att patientlagens samtyckeskrav inte efterlevs i tillräckligt stor utsträckning. Att bli utsatt för ett oönskat ingrepp skadar individens känsla av trygghet. De som inte har fått samtycka till en åtgärd får mer av negativa minnen och känslor av förlorad kontroll. 

Oavsett hur situationen upplevs för den enskilde, strider det mot patientlagen, Europakonventionen och är en grundlagsskyddad rättighet.

 

En födande kvinna ska äga sin kropp – i Skåne såväl som i Sörmland.

Foto: Christine Olsson/TT

Organisationen Centrum för rättvisa har sedan förra året drivit ett fall mot Region Skåne för att en barnmorska ska ha använt sig av yttre press på magen mot den födande kvinnans vilja. Det resulterade i skador på både mamman och barnet. I efterhand har det konstaterats att ingreppet inte var nödvändigt. Region Skåne har gått med på att betala skadestånd, men har inte erkänt att den gjorde fel. Fallet visar att detta i slutändan är en fråga om respekt för individen i vården. 

Det är svårt att beskriva i ord hur det känns att ha blivit utsatt för något mot sin vilja. Under Metoo-rörelsens höjdpunkt talades det äntligen om samtyckets betydelse – i hela världen. Även om det då rörde sexualbrott är principerna desamma: En människas kroppsliga integritet kränks av bristen på medgivande, inte av det som sker i sig. 

Allt går inte alltid enligt plan. Det finns situationer som uppstår i förlossningar, där beslutstid mäts i sekunder och liv står på spel. Den medicinska verkligheten kan ibland vara mycket svår. Men att göra sitt yttersta för att säkerställa samtycke och trygghet ska vara ett grundkrav, av respekt för den födande.