Under onsdagen överlämnade Daniel Norlander, som är tillförordnad nationell samordnare mot våldsbejakande extremism sin slutrapport till demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). Det är ett viktigt arbete som drogs igång av den förra regeringen och som nu fullföljts av den nuvarande. Att unga män och kvinnor rekryteras till terrorsekter som Islamiska staten och andra al-Qaida inspirerade grupperingar är en av vår tids största säkerhetsutmaningar. Vilket vi blev plågsamt påminda om bara kvällen innan när Atatürk-flygplatsen i Istanbul blev jihadisternas senaste måltavla för den skoningslösa terrorn.
Med slutrapporten tas ett helhetsgrepp om den våldsbejakande extremismen. Med åtgärder för att främja demokrati, förebygga och förhindra radikalisering. Samtidigt som både stat, kommuner, myndigheter och det civila samhället ska integreras i arbetet.
Problemen med rapporten hopade sig dock redan innan den presenterades. Svepande formuleringar om behovet av "informationsutbyte mellan rättsvårdande myndigheter och kommunerna" låter lovande, men som Sveriges Kommuner och Landsting kritiskt påpekade är det i stora delar praktiskt ogenomförbart. (DN 28/6)
Lagstiftning om sekretess hindrar många gånger polisen att berätta för kommunerna vilka personer som befinner sig i riskzonen. Detsamma gäller även andra vägen, då polisen inte får ut angelägna uppgifter från kommunernas socialtjänst. Det behövs lagändringar för att utbytet mellan kommuner och myndigheter inte ska stanna vid tandlösa formuleringar.
Rapporten levererar också förvånansvärt få nya förslag. Att samarbetet mellan olika delar av samhället måste bli bättre fanns med redan i samordnarens direktiv, men frågor om hur det praktiskt ska fungera när sekretessen sätter stopp består. Likaså med det nationella expertnätverk som syftar till att bidra med forskningsstöd till arbetet.
Frågetecknen till trots, är strategin ett stort kliv framåt för arbetet mot radikalisering. När den tidigare nationella samordnaren Mona Sahlin drog igång sitt arbete två år tillbaka förstod inte ens kommunerna varför frågan skulle lämnas på deras bord. Lagstiftning fanns inte på plats och förståelsen för utmaningens omfattning var bristfällig. I dag är det annorlunda. Kommuner tar fram egna handlingsplaner och lokala samordnare. Terrorresor och finansiering av terrorverksamhet har kriminaliserats. Och redan pratas det om fler åtstramningar.
Nu tar den tidigare moderata ministern Hillevi Engström över som nationell samordnare. En viktig del av hennes fokus kommer ligga vid det långsiktiga arbetet mot den våldsbejakande extremismen. Men ett stort ansvar ligger nu också i regeringens händer. Om inte lagstiftningen ses över kommer bra förslag aldrig lämna strategidokumentet.