Region Sörmlands rapport Liv och hälsa fick Trosa kommun att gå på djupet med frågan om hur unga mår i kommunen. Det uppdraget tål att göras på ett återkommande sätt och följas upp.
En del former av utsatthet kräver ett mer noggrant sökande. Och samhällets olika funktioner har att lära sig att se det mer ovana. Delrapporten som Humanistiska nämnden får på sitt bord i nästa vecka, fördelas på tre spår: trygg skola, meningsfull fritid och ett rörligt liv. Skolpersonal, socialtjänst och ett engagerat föreningsliv hamnar i blickfånget. Många kan göra sitt för ett bättre lokalt ungdomsliv, inte minst tillsammans Delrapporten målar bara upp ett sorts ramverk.
Att vara rädd i skolan, sysslolös på fritiden och ofta ensam, är en svår situation för en ung människa. Det kan ge ärr långt in i vuxenlivet. Det dåliga kan komma i olika former. Socioekonomiska förutsättningar – hemmiljö, familjeekonomi, föräldrars utbildningsnivå och så vidare – kräver sin uppmärksamhet, men inte exklusivt så. Den som lider av otrygghet, rädsla, stress och vardagsoro döljer sig inte bara i det på förhand förväntade.
Ung, ensam och närmast osynlig kan man vara i de mest välpaketerade omgivningar. Därför behöver kommunala ungdomsinriktade insatser alltid söka bred samverkan, för att överbrygga gränser för det egna uppdraget där så krävs. Vilka unga försvinner eller döljs i vardagen? I ytan mellan olika kommunala ansvar? Vilka står utanför? Här finns mycket att lära, för många. Om insatser som kan nå in där det är svårt att nå.
Det är angeläget att kunna se den tysta tonåringen som inte mår bra eller känner sig otrygg, ungdomar som lätt blir osynliga för andra, och/eller riskerar att bli utsatta för andras destruktiva beteenden.