Sedan hösten 2020 har det pågått en debatt om likvärdigheten i svensk skola, framförallt med avstamp i de luckor som uppkommit i skolsystemet efter friskolereformens genomförande 1992. Plötsligt blev alla partier, från höger till vänster, tvungna att ta tjuren vid hornen och börja prata om problemen i svensk skola.
I kölvattnet av denna debatt har likvärdighet blivit ordet på allas läppar inom skolpolitiken och regeringen har lagt ett antal förslag för att försöka stärka likvärdigheten i skolan. Men debatten om likvärdighet har också fått en del kritik.
En del av denna kritik är att debatten om likvärdig skola är storstadscentrerad. Detta eftersom det i många kommuner inte ens finns en utpräglad skolmarknad, utan att det kanske bara finns ett par skolor i kommunen där alla elever går.
Det här är förvisso helt korrekt. Många kommuner har inte de problem med skolsegregation som exempelvis Stockholm har. Å andra sidan är likvärdighetsproblem inte heller likadana i hela landet.
För ett par dagar sedan släppte Svenskt Näringsliv rapporten “Stora skillnader i skolkvalitet: en geografisk kartläggning av förädlingsvärden i matematik”, författad av Gabriel Heller-Sahlgren. Där framgår det att elever som går i skolor på mindre orter och på landsbygden lär sig mindre än vad elever som går i skolor i storstäderna gör.
Rapporten pekar också på att elever som går på en skola av sämre kvalitet också, föga förvånande, hade kunnat och vetat mer om hen i stället hade gått på en skola av bättre kvalitet.
Skolan är långt ifrån likvärdig i hela Sverige. En elev i Stockholm har, statistiskt sett, större chans att gå i en kvalitativ skola och således lära sig mer än en elev som bor i Ragunda, Mellerud eller, för den delen, Oxelösund.
Att alla elever ska få en likvärdig utbildning slås fast i såväl skolans styrdokument som i skollagen. Det är därför av största vikt att politiken tar sitt ansvar för att utjämna skillnader i förutsättningar på alla skolor i hela Sverige.
Vi ska kunna vara förvissade om att elever får likvärdiga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan, oavsett var och i vilken skola de går i. Det ska inte spela någon roll om en elev går på en kommunal skola eller fristående skola. Inte heller om eleven går i en skola i Stockholms innerstad, i Rosengård eller i en landsbygdskommun.