Lögner Àr en del av Putinregimens strategi

Naiv instÀllning till de ryska hoten riskerar att försvaga europeisk sÀkerhet för mÄnga Är framöver.

Frankrikes president Emmanuel Macron mötte Rysslands president Vladimir Putin i veckan, för att försöka minska risken för fullskaligt krig i Ukraina.

Frankrikes president Emmanuel Macron mötte Rysslands president Vladimir Putin i veckan, för att försöka minska risken för fullskaligt krig i Ukraina.

Foto: Thibault Camus

Ledare2022-02-14 05:40
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

I början av veckan reste Frankrikes president Emmanuel Macron till Moskva för att med diplomatiska medel försöka minska risken för en rysk invasion av Ukraina (Reuters 8/2). Macron hÀvdar att han ser en vÀg framÄt och att Rysslands president Vladimir Putin gett honom personliga garantier om att krisen inte ska eskalera.

Putin Ă„ sin sida hade som tidigare en lĂ„ng lista med krav. Bland annat krĂ€ver Ryssland att Ukraina inte ska fĂ„ gĂ„ med i Nato – ett brott mot ordningen dĂ€r lĂ€nder sjĂ€lva vĂ€ljer sin sĂ€kerhetspolitiska vĂ€g – och att Nato ska minska sin militĂ€ra nĂ€rvaro i östra Europa. Putin menade Ă„terigen att det inte Ă€r Ryssland som agerar aggressivt, utan att det i sjĂ€lva verket Ă€r Nato som Ă€r orsaken till konflikterna. FrĂ„gan Ă€r om Macron ser Putins löften för vad de Ă€r, nĂ€mligen lögner.

 

Det ryska sĂ€ttet att bedriva krig karaktĂ€riseras historiskt sĂ„vĂ€l som i dag av en bred palett av militĂ€ra och icke-militĂ€ra medel. Begreppet maskirovka, som har tillĂ€mpats förtjĂ€nstfullt av Sovjetunionen och dagens Ryssland, syftar pĂ„ metoder för att vilseleda fienden i hĂ€ndelse av konflikt. 

Vilseledning, lögn och desinformation Ă€r en given del i Rysslands och Sovjetunionens verktygslĂ„da för att politiskt, ekonomiskt och militĂ€rt pĂ„verka omvĂ€rlden. Den illegala annekteringen av Krimhalvön Ă€r ett exempel pĂ„ hur Ryssland med hjĂ€lp av "smĂ„ gröna mĂ€n” – trupper utan nationalitetsbeteckning pĂ„ uniformerna – initialt ljög för omvĂ€rlden om att det inte var Ryssland utan pro-ryska separatister som ockuperade halvön 2014.

Sedan Ryssland startade kriget 2014 har ungefÀr 14 000 mÀnniskor dött, varav fler Àn 3 000 civila, enligt FN. Kriget pÄgÄr Àn i dag i östra Ukraina, men nu hotar Putin med en fullskalig invasion. Mer Àn 100 000 ryska soldater har mobiliserats till fronten.

 

Kriget i Ukraina mÄ hittills vara den grövsta aggressionen frÄn rysk sida i modern tid, men det Àr bara en av flera. Ryssland har ocksÄ invaderat Georgien, utfört en stor pÄverkansoperation mot det amerikanska presidentvalet 2016, förgiftat ett flertal mÀnniskor pÄ europeiskt territorium och inte minst skjutit ned det civila passagerarplanet MH17, dÀr 298 mÀnniskor dog. För svensk del minns vi hur en tjetjensk oppositionell blev utsatt för ett mordförsök av rysk underrÀttelsetjÀnst i GÀvle under 2020.

TrovÀrdigheten Àr lÄg för Putins löften. "Vi vill inte invadera Ukraina", "Vi har inte annekterat Krimhalvön", "Vi har inte pÄverkat det amerikanska valet", "Vi lovar att vi inte förgiftat Sergej Skripal i Salisbury". FrÄgan Àr inte om utan nÀr det Putin lovar bryts.