Lögner är en del av Putinregimens strategi

Naiv inställning till de ryska hoten riskerar att försvaga europeisk säkerhet för många år framöver.

Frankrikes president Emmanuel Macron mötte Rysslands president Vladimir Putin i veckan, för att försöka minska risken för fullskaligt krig i Ukraina.

Frankrikes president Emmanuel Macron mötte Rysslands president Vladimir Putin i veckan, för att försöka minska risken för fullskaligt krig i Ukraina.

Foto: Thibault Camus

Ledare2022-02-14 05:40
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I början av veckan reste Frankrikes president Emmanuel Macron till Moskva för att med diplomatiska medel försöka minska risken för en rysk invasion av Ukraina (Reuters 8/2). Macron hävdar att han ser en väg framåt och att Rysslands president Vladimir Putin gett honom personliga garantier om att krisen inte ska eskalera.

Putin å sin sida hade som tidigare en lång lista med krav. Bland annat kräver Ryssland att Ukraina inte ska få gå med i Nato – ett brott mot ordningen där länder själva väljer sin säkerhetspolitiska väg – och att Nato ska minska sin militära närvaro i östra Europa. Putin menade återigen att det inte är Ryssland som agerar aggressivt, utan att det i själva verket är Nato som är orsaken till konflikterna. Frågan är om Macron ser Putins löften för vad de är, nämligen lögner.

 

Det ryska sättet att bedriva krig karaktäriseras historiskt såväl som i dag av en bred palett av militära och icke-militära medel. Begreppet maskirovka, som har tillämpats förtjänstfullt av Sovjetunionen och dagens Ryssland, syftar på metoder för att vilseleda fienden i händelse av konflikt. 

Vilseledning, lögn och desinformation är en given del i Rysslands och Sovjetunionens verktygslåda för att politiskt, ekonomiskt och militärt påverka omvärlden. Den illegala annekteringen av Krimhalvön är ett exempel på hur Ryssland med hjälp av "små gröna män” – trupper utan nationalitetsbeteckning på uniformerna – initialt ljög för omvärlden om att det inte var Ryssland utan pro-ryska separatister som ockuperade halvön 2014.

Sedan Ryssland startade kriget 2014 har ungefär 14 000 människor dött, varav fler än 3 000 civila, enligt FN. Kriget pågår än i dag i östra Ukraina, men nu hotar Putin med en fullskalig invasion. Mer än 100 000 ryska soldater har mobiliserats till fronten.

 

Kriget i Ukraina må hittills vara den grövsta aggressionen från rysk sida i modern tid, men det är bara en av flera. Ryssland har också invaderat Georgien, utfört en stor påverkansoperation mot det amerikanska presidentvalet 2016, förgiftat ett flertal människor på europeiskt territorium och inte minst skjutit ned det civila passagerarplanet MH17, där 298 människor dog. För svensk del minns vi hur en tjetjensk oppositionell blev utsatt för ett mordförsök av rysk underrättelsetjänst i Gävle under 2020.

Trovärdigheten är låg för Putins löften. "Vi vill inte invadera Ukraina", "Vi har inte annekterat Krimhalvön", "Vi har inte påverkat det amerikanska valet", "Vi lovar att vi inte förgiftat Sergej Skripal i Salisbury". Frågan är inte om utan när det Putin lovar bryts.