Behovet av arbetskraft i fordonsbranschen är större än tillgången, enligt fredagens SN. Branschen vill se fler platser inom yrkesvux, allt för att personalförsörjningen ska fungera bättre. Brist på arbetskraft skapar bekymmer. Företagen förlorar på det och det blir färre arbetade timmar än möjligt.
Därför läggs mycken politisk möda på att söka smidiga lösningar för att öka tillgången på arbetskraft där det brister. Särskilt om utbildningarna inte tar flera år att genomföra.
Arbetslösheten i landet är tudelad. Det finns många som bara är kortvarigt arbetslösa, i en högkonjunktur är jobbtillgången ofta god. Desto svårare är det för dem som har det svårt att få ett första fotfäste på arbetsmarknaden. Den problematiken var en bidragande faktor till att regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet 2020 missades så grovt.
Låt oss titta på det som heter Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Inom detta uppdrag ska staten, främst Arbetsförmedlingen, och kommuner samarbeta. Målet är att minska arbetslösheten i grupper som ofta står långt från arbetsmarknaden.
Av SN (28/2) framgår att det saknas fordonsmekaniker för att täcka behovet hos företagen i Sörmland. Det är brist på bilplåtslagare, billackerare och plastreparatörer, enligt Transportföretagen. I hela landet och i Sörmland. Som av en händelse – eller snarare fungerande dialog – har det i Nyköpings kommun, inom DUA-ramen på Campus Nyköping, precis startat ett så kallat fordonsmekanikerspår. Detta omfattar 16 personer.
Med en kortare utbildning och praktik är tanken att kunna få fram arbetskraft som branschen febrilt söker. Och vinsten med att den som har haft svårt att bli anställd plötsligt kan bli eftertraktad, är uppenbar.
Inom DUA i Nyköping finns även andra spår riktade mot specifika bristyrken, exempelvis kock- och köksbiträdare, barnskötare och industri. Vid årsskiftet var 65 personer i något av spåren. Resultaten varierar, förstås.
41-veckorsutbildningen industri/svets riktades exempelvis till arbetsgivarna Eberspächer, Proplate och Inab. Av 43 deltagare totalt kom 27 vidare till osubventionerad anställning, nio till vidare studier, sju till arbetslöshet och tre till "övrigt", enligt DUA:s statistik.
Att det lokala näringsliv aktivt kan påverka utbudet av nära utbildningsinsatser är nyttigt och sannolikt kostnadseffektivt. Det kräver också att bilden av vilken kompetens som behövs också omfattar de företag som inte automatiskt söker dialog med kommunen eller Arbetsförmedlingen.