Höstens budgethantering ser ut att bli så komplicerad som det har sagts. I tisdagens Aktuellt stod Moderaternas Elisabeth Svantesson och Sverigedemokraternas Oskar Sjöstedt och lovade varandra gemenskap i Finansutskottet. Partners i ande och tanke. Om Moderaterna har liberala drag kvar hålls dessa nogsamt undertryckta. 

De mindre partierna Kristdemokraterna och Liberalerna blev i tv-logiken degraderade till Moderaternas juniorlag. Det går inte att läsa in annat än att M går helt in i detta förhållningssätt, utan livlina åt annat håll, en motvikt i mitten exempelvis. 

SD spelar mer med i stunden. Vindar kan ju vända. Vad innebär en ny ledare för Socialdemokraterna?

Det är väldigt mycket som M och SD inte alls vill bli överens om. Ta bara pensioner, a-kassa och bidragstak, vilket hade varit nödvändigt att enas om i en helt gemensam budget. I stället ska de tillsammans tråckla till något som kan ersätta valda delar i regeringens budget. Det blir som en klase ändringsbudgetar gjorda på förhand. Få lär nog sörja om familjeveckans miljarder stryks, men mycket beror ju på vad som kommer till. 

Utöver allmänt hårdare tag i rättspolitiken och en sorts ny andegemenskap i hur jättefarligt det är med invandrare och flyktingar i nuläget, trots en strikt lagstiftning, så lär M och SD nog enas lite här och lite där. Utan att behöva göra om sina planerade plakat till nästa års valrörelse. 

De två är större än Socialdemokraterna och Miljöpartiet i riksdagen. Om fristående partier som Vänsterpartiet och Centerpartiet bara röstar på sina egna budgetförslag förlorar regeringen omröstningen. Vänskapspakten med M och SD är ännu inte så intensiv att det rakt av föder en regeringskris, även om anda och tonläge är nytt. 

Kris kan det bli ändå, när Stefan Löfven avgår och en ny statsminister ska röstas in.