Alla partier i svensk politik har förändrats över tid. Det finns inget parti som driver samma frågor på ett likadant sätt som de gjorde när de grundades. Tiderna förändras och så också de politiska konfliktytorna. I dag är det inte längre frågor som åtta timmars arbetsdag eller tillgången på barnomsorg som står högst på agendan.
Även utifrån en kortare tidshorisont kan vi se hur partier förändrats. Nya Moderaternas ljusblå 2000-tal har på rekordtid förvandlats till de mörkblå Tidömoderaterna. Men ett parti visar samtidigt, gång på gång, att värderingar eller ideologisk grund inte väger mer än målet: makten. Socialdemokraterna har nu presenterat ett nytt partiprogram. Där är makten fortfarande viktigare än sakfrågorna.
När partiledaren Magdalena Andersson säger att Socialdemokraterna ska gå till val 2026 som ett förändrat parti förvånar det ingen. Partiet har styrt Sverige under merparten av de senaste hundra åren – med varierande politik och resultat. Makten har alltid varit mer värd än principfastheten. Magdalena Anderssons “förändrade Socialdemokrater” har också visat detta.
Partiet har på senare tid presenterat förslag som obligatorisk förskola, en stram migrationspolitik och hårdare straff. Förslaget till partiprogram fortsätter på samma spår. Syftet är att neutralisera Tidöpartierna och bryta Moderaternas grepp om rätts- och migrationspolitiken.
Strategin är inte på något sätt ny, utan illustrerar Socialdemokraternas favoritgren. Under 2022-års Natodebatt svängde Socialdemokraternas ståndpunkt med ljusets hastighet. Rädslan att frågan skulle påverka det stundande riksdagsvalet vägde tungt. Vips så spegelvände fotfästen och argumentation.
Socialdemokraterna försöker nu underminera Tidöpartiernas starkaste position i kampen om regeringsmakten. På kuppen tappar S stora delar av sin själ. Hur mycket är det egentligen värt att lägga ner blod, svett och tårar för att förändra Sverige, om de värderingar arbetet bottnar i alltid är förhandlingsbara?
Det är oftast politiska motståndare som gormar om Socialdemokraterna skamlösa maktbegär och frågar sig när väljarna egentligen ska genomskåda partiets principlöshet. Efter att förslaget för nytt partiprogram presenterades kommer samma kritik nu även från partiets meningsfränder. I Aftonbladet skriver den politiske chefredaktören Anders Lindberg att “ideologiskt är det nya partiprogrammet en högersväng förklädd som anti-woke” och “mängden nya idéer är däremot i princip noll”. (Aftonbladet 19/11).
Ett parti som enbart fokuserar på att ha makten borde sakna existensberättigande, men Socialdemokraterna lär ändå få betydligt mer än 20 procent i nästa val.