Andelen kvinnor på chefsuppdrag är ofta lägre än andelen kvinnor i den aktuella sektorn.
Det jämställda samhället, där kön inte ska spela en avgörande roll för framtidsmöjligheterna, är en alldeles utmärkt vision. Ju fler steg som tas närmare detta, desto bättre.
Vi lever i en tid där ”traditionella värden” emellanåt framställs som något värdefullt, något som inte får gå förlorat. Det finns en hel del traditionalism som mer än gärna får lämnas till historien. Det gäller inte minst synen på könsskillnader och hur detta begränsar självbilder och uppfattningar om vad som rätt för en man och för en kvinna.
Ett bättre samhälle – där kön ur kompetenssynpunkt har blivit lika irrelevant som ögon- eller hårfärg – finns inom räckhåll, men vi behöver passera jämviktspunkten först. Allt börjar i hemmet, under uppväxten, att föräldrar förmår att låta sina barn utvecklas utan att tryckas in i en hårt normerande form. Många gånger är den formen främst baserad på oron för vad andra ska tro, tänka och döma. Det begränsar barnets förmåga att komma till sin rätt som vuxen, ibland lite och ibland mycket.
Den 8 mars, på internationella kvinnodagen, listas gärna områden där jämställdheten har mer att göra för att kvinnor ofta är de förfördelade. De allra flesta krafter som verkar för jämställdhet vill väl. Ändå tar den tid på sig. Därför att könsroller är så pass starka när de väl har etablerats, att bilden av hur en kvinna och en man är sitter så djupt, också i det spontana.
Det gäller inte minst ledarskap. Hur ofta hamnar du i situationer där en man instinktivt bedöms ha faktiska ledaregenskaper, medan kvinnor utifrån snarlik instinkt antas kunna organisera bäst? Trots att organisation och ledarskap hänger ihop. Trots att själva könet sig varken styr ledarskapsförmåga eller organisatorisk kompetens (tack och lov).
Ett chefsuppdrag är tyvärr inte alltid enbart byggt på merit, annat spelar in. Det är vänskapsband, kontaktnät, personkemi och varierande maktstrukturella faktorer. Men låt oss nu fokusera på könsfördelningen. I arbetslivets olika sektorer varierar andelen kvinnor. Gemensamt är dock att det konsekvent är en lägre andel kvinnor bland cheferna jämfört med andelen bland de anställda.
I landets regioner – alltså det som hette landsting – var andelen kvinnor bland de anställda drygt 78 procent, men andelen kvinnor i chefsposition bara 74. I privat sektor är det nästan 37 procent av de anställda kvinnor, men bara 31 procent av cheferna är kvinnor. Siffrorna är från 2020 och sajten Ekonomifakta. Inte heller statlig eller kommunal sektor når upp till ett läge där kvinnors andel matchas fullt ut på chefssidan.
Kön är inte nödvändigtvis den främsta dominerande faktorn, ålder kan mycket väl trumfa detta. Men risken för att faktisk kompetens inte får fullt genomslag, är på allvar.
Könet avgör inte din ledarskapsförmåga. I ett mer jämställt Sverige behöver den insikten bära framtiden. Inte för att allt måste vara 50/50, men det ska kunna väga över åt ena eller andra hållet, ungefär lika ofta.